Studier visar att den som börjar rösta tidigt har större sannolikhet att fortsätta rösta senare under livet, berättar Sven Oskarsson, professor vid statsvetenskapliga institutionen Uppsala.
På 1960- och 70-talet, när det blåste vänstervindar, blev de yngsta de mest radikala och röstade vänster. På 80-talet, när den nyliberala eran tog vid, röstade de yngsta på Moderaterna. Sedan svängde det igen och de yngsta förstagångsväljarna röstade rödgrönt.
– På det sättet är de mer rörliga än andra åldersgrupper, säger Sven Oskarsson, som är professor vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet och forskar om politiskt deltagande och politiska värderingar.
Han beskriver förstagångsväljarna som mer radikala än andra väljargrupper. Och det gäller åt båda håll.
– Förstagångsväljarna har tidigare tenderat att i högre grad rösta på Vänsterpartiet och Miljöpartiet och på senare tid har det även funnits ett starkare stöd för Sverigedemokraterna. Men den tendensen verkar ha avtagit något hos SD, säger Sven Oskarsson och tillägger:
– Över tid kan man se att när vindarna vänt i samhället har det synts på förstagångsväljarna.
Betyder det att de är mer färgade av den tid de lever i?
– Ja, och det är ju inte så oväntat eftersom det är en mer formativ ålder.
Enligt Dagens Nyheter är Moderaterna just nu största parti bland väljare i åldersgruppen 18–29 år, i Statistiska centralbyråns senaste partisympatiundersökning. Men exakta siffror för de allra yngsta väljarna redovisar inte SCB.
– Undersökningen antyder möjligen en högersvängning bland de yngsta väljarna, men för en tydligare slutsats behöver vi invänta valet och analyser efter det.
I Sverige är väljarna uppdelade på ungefär 100 000 per ålderskart. Hur viktiga är just förstagångsväljarna för partierna?
– Det är klart att de är viktiga. Även om rörligheten har ökat finns en tröghet i systemet. Att fånga in de unga ökar sannolikheten att man har deras röster också i ett senare val, eftersom rörligheten inte är lika stor mellan blocken som inom dem.
Även för demokratins skull är det viktigt att förstagångsväljarna faktiskt går till valurnan. Studier visar nämligen att den som börjar rösta tidigt har större sannolikhet att fortsätta att rösta under livet.
Valdeltagandet är något lägre bland förstagångsväljare och därför finns det också så kallade soffliggarröster för partierna att hämta. Men benägenheten att rösta skiljer sig beroende på hur gammal den som får rösta för första gången är.
– De 18-åringar som får rösta har högre benägenhet att göra det än de som är 20, 21 och 22 när de är förstagångsväljare, säger Sven Oskarsson.
Det beror på att 18-åringarna ofta bor hemma och går i skolan. Det finns ett tryck på att delta från hem och skola.
– När man just flyttat hemifrån kan de ta ett tag att bygga upp de här sammanhangen igen, där det finns en förväntan på att rösta.
Inne på statsvetenskapliga institutionen pryder flera gamla valaffischer väggarna. Här en från Moderaternas föregångare Högerpartiet.
I år är flera partier på fallrepet och för just partier nära spärren är det extra viktigt att nå förstagångsväljarna.
– Både för att valdeltagandet är något lägre, alltså att det finns potentiella soffliggare att mobilisera. Men också när väljarna är något lättrörligare kan det finnas taktikröster att hämta. Och både MP, Liberalerna och KD kan behöva förlita sig på den typen av röster, säger Sven Oskarsson och tillägger:
– Men de här bytena sker oftast inte i samband med valet utan mitt under perioden. Och här stämmer nog inte partiernas förhoppningar så väl med verkligheten.