Psykisk ohälsa ökar – fördubbling i hela länet

I nästan hela landet har antalet barn och unga som får vård för psykiatriska tillstånd fördubblats under åren
2006-2018. Det visar Socialstyrelsens nya rapport – och trenden är tydlig även i Uppsala län.

Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen, förklarar vad de nya siffrorna om psykisk ohälsa innebär.

Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen, förklarar vad de nya siffrorna om psykisk ohälsa innebär.

Foto: Socialstyrelsen/TT/Montage

Uppsala län2020-07-11 09:01

Socialstyrelsen har sammanställt uppgifter om bland annat psykiatriska diagnoser, uttag av receptbelagda läkemedel för psykiatriska sjukdomstillstånd och besök hos psykiatrisk klinik.

– Vi har följt det här en längre tid och ser en ökning av inrapporterade diagnoser där unga med psykisk ohälsa kan få mer eller mindre kroniska tillstånd som består när de växer upp, säger Peter Salmi, utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.

Enligt Peter Salmi kan unga vuxna få problem att komma in på arbetsmarknaden på grund av att de vuxit upp med psykisk ohälsa.

– Den gruppen kommer eventuellt öka framöver och det är problematiskt. Vi ser redan många som inte klarar av utbildningar på grund av psykisk ohälsa, säger han.

I Uppsala län har siffrorna följt utvecklingen i resten av landet och den största skillnaden märks bland kvinnor i åldern 18–24. I Heby kommun har den gruppen ökat från 11 till 20 procent. Enligt Peter Salmi kan skillnaderna bland annat bero på att flickor tenderar att självrapportera mer än pojkar att de mår sämre.

– Det kan finnas ett mörkertal där ökningen beror på att fler uppsökt vård, men det kan också bero på stress i skola och på arbetsmarknaden. De regionala skillnaderna kan ibland förklaras med tillgängligheten på vård och att arbetssätten mellan områdena skiljer sig åt, säger Peter Salmi.

Utöver ångest och depression är den vanligaste diagnosen ADHD, som är vanligast hos unga pojkar.

– Unga pojkar i åldern 10–17 har lika höga siffror som unga män och det beror på ADHD-diagnoserna. Flickor kan vara underdiagnostiserade för de får oftast diagnosen senare i livet och som unga uppfattas de möjligen mer som nedstämda och inte lika överaktiva som pojkar, men kan ha uppmärksamhetsproblem, säger han.

Den psykiska ohälsan leder i många fall till missbruk. Peter Salmi förklarar att unga män, framförallt de med odiagnostiserad ADHD, oftast vänder sig till alkohol, cannabis eller andra substanser som i vissa fall kombineras. Även kvinnor hamnar i skadliga missbrukstendenser.

Vad finns att göra mot psykisk ohälsa?

– Eftersom det främst handlar om barn och unga vuxna är det viktigt med tidiga åtgärder. Samhället måste fånga upp unga som signalerar att de mår dåligt och se till att de inte blir så allvarligt sjuka att de behöver lång hjälp, säger Peter Salmi.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!