Helena Proos (S)
Kritiken har varit kraftig mot först Mälartåg, som började köra utökad trafik mellan Uppsala och Stockholm i december i fjol och övertog Upptåget i juni, och sedan regionbusstrafiken, som togs över av Keolis i början av sommaren. Förarbrist har lett till inställda turer i både Mälartågs linjenät och i UL:s regionbusstrafik.
I den här frågan är dock politikerna bakbundna. Avtalet med MTR för Mälartågen gäller fram till 2029, med möjlighet till ett års förlängning. Keolis avtal för regionbussarna sträcker sig till 2031. I avtalen finns bestämmelser om straffavgifter för förseningar och inställda turer. Det finns också klausuler om uppsägning om företagen "i väsentlig mån" bryter mot sina åtaganden. Ska avtalet sägas upp måste man dock ha löst vem som i stället kör bussarna för att resenärerna inte ska drabbas ännu värre.
MP sände i somras upp en testballong om att ta tillbaka de gamla Upptågssträckorna från Mälartåg i egen regi så att de körs av Gamla Uppsala Buss. Nu säger MP att de vill ta till den åtgärden om inte MTR fått ordning på trafiken senast under oktober. I dagsläget finns inga konkreta förslag om uppsägning av trafikavtalen.
Den stora framtidsfrågan för kollektivtrafiken i Uppsala, om det ska köras spårväg eller inte, avgörs dock av kommunen som står för investeringarna i infrastrukturen, och inte av regionen.
Politikerna får i stället koncentrera sig på andra delar av kollektivtrafiken som de kan påverka. Då är taxesystemet den fråga som de flesta lägger fokus på. Här är politikernas förslag:
Socialdemokraterna
– Vi vill införa ett sommarlovskort för barn och unga samt lägre taxa på enkelbiljetter för pensionärer under lågtrafiktid, säger Helena Proos (S).
Emilie Orring (M)
Moderaterna
– Vi vill öka det trygghetsskapande arbetet och ha fler kameror på bussarna. Vi vill också ha ett sömlöst biljettsystem där man inte får tröskeleffekterna vid zongränser. Skattesubventionen av kollektivtrafiken ska dock inte överstiga 50 procent, säger Emile Orring (M).
Christer Olsson (SD)
Sverigedemokraterna
– Zongränserna måste anpassas när staden växer. Det är orimligt att det ska vara dubbelt så dyrt att resa från nya områden strax utanför zon 1. Grundupplägget ska dock vara att hälften ska vara subventionerat med biljettpriser, säger Christer Olsson (SD).
Neil Ormerod (V)
Vänsterpartiet
– Vi vill införa ett billigare månadskort enligt samma modell som man gjorde i Wien, där det kostade motsvarande tio kronor per dag. Det gjorde att resandet ökande, och intäkterna steg så att det täcker 60 procent av kostnaden. På sikt vill vi ha nolltaxa i kollektivtrafiken. Vi vill också införa ett system där bussförarna inte behöver kontrollera biljetter, vilket gör att bussarna kan komma fram snabbare, säger Neil Ormerod (V).
Unn Harsem (C)
Centerpartiet
– Vi vill öka möjligheterna till kombinationsresor och bygga ut pendlarparkeringar runt om i länet. Vi vill se över turtäthet och prissättning, men det är inget vi går till val på nu. Det är viktigt att det är en bra balans mellan subvention och egen betalning, säger Unn Harsem (C).
Björn-Owe Björk (KD)
Kristdemokraterna
– Vi vill införa enzonstaxa i länet. Det innebär att det blir lite dyrare biljetter för resor inom dagens zon 1, som till exempel Uppsala, där priset ökar från 28 till 33 kronor. För den som ska åka längre blir det billigare. Nivån där 50 procent av kostnaden betalas med biljettintäkter är rimlig, säger Björn-Owe Björk (KD).
Malin Sjöberg Högrell (L)
Liberalerna
Liberalerna vill införa en maxtaxa för reskassan så att det inte kan bli dyrare än månadskortet och pensionärspriser på enkelbiljetter.
Innebär det att priset höjs, incitamentet att köpa månadskort försvinner om reskassan kostar lika mycket?
– Vår tanke är att det ska locka fler resenärer när sällanåkare inte behöver bekymra sig att det ska kosta mer än månadskortet. Modellen att hälften ska betalas med biljettintäkter tycker vi är en bra modell, säger Malin Sjöberg Högrell (L).
Hans Wennberg (MP)
Miljöpartiet
– Vi vill satsa mer på kollektivtrafiken och införa en prisvärd enzonstaxa. Det får inte bli dyrare för resenärerna i Uppsala. Modellen de infört i Tyskland, med ett månadskort för 100 kronor, tycker vi är intressant att prova.
Hur ska det finansieras?
– Det blir en fråga i eftervalsdiskussionen. Det skulle inte krävas jättemycket pengar i förhållande till hela regionens ekonomi och man får titta på om det går att omfördela pengar, säger Hans Wennberg (MP).