I ett klassrum i Högbergsskolans lokaler pågår en lektion med sju elever.
Eleverna deltar i Region Uppsala och Uppsala folkhögskolas utbildning "studiemotiverande folkhögskolekurs" (SMF). Kursen ett första steg i regionens målsättning att bedriva folkhögskoleverksamhet på andra platser än i Uppsala och på Wiks slott.
Tierp är den första kommun där Uppsala folkhögskoleverksamhet etablerar sig.
När tidningen är på besök pågår en lektion i svenska.
– Utgå från meningen på ert papper och försök sedan skapa nya lite kortare meningar utifrån den med samma innebörd, instruerar läraren Jonatan Tesfai.
Jonatan går runt i klassrummet och tar sig tid att diskutera ordentligt hur de bland annat använder verb och substantiv när de skapar nya meningar.
– Jämfört med hur man arbetar i en grundskole- eller gymnasieklass så är det en helt annat metodik här. Elevgruppen är mindre vilket gör att det skapas mera utrymme för samtal. Folkhögskolans utbildningsform är mer anpassad till elevernas olika behov och kunskapsnivåer, förklarar Jonatan Tesfai.
Kursen som är på heltid startade i mitten av mars och är tretton veckor. Den består av tre olika delar: svenska, matematik och drama. Tre dagar i veckan står svenska på schemat. Det två övriga är det matematik och drama.
Kursen riktar sig mot personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och som saknar slutbetyg från grundskolan eller gymnasieskolan.
Gemensamt för samtliga sju i gruppen är att de tidigare läst svenska för invandrare (SFI).
Miney Gebremedhin kom till Sverige från Eritrea för knappt fem år sedan. Hon berättar att när hon fick höra att kursen innehöll en hel del undervisning i svenska ville hon delta. I hemlandet arbetade hon som frisör i huvudstaden Asmara och vill gärna börja arbeta igen.
– Jag har läst svenska tidigare och så tittar jag på nyheter och andra program på tv och övar i alla sammanhang när jag har chansen. Men jag behöver få öva ännu mer. Språket är viktigt för att kunna ta steget in i det svenska samhället ordentligt.
Hon har sina mål utstakade efter kursen.
– Antingen vill jag hitta ett arbete eller så fortsätter jag på folkhögskolan i höst då det ska bli en yrkesutbildning för att bli lokalvårdare, berättar Miney Gebremedhin.
Även den iranske kurden Yahya Alimotadi och Farhad Feizi, som kommer från Afghanistan, har liknande tankar.
– Jag vill bli en del av den svenska arbetsmarknaden, men för att bli det krävs att jag behärskar språket och alla adverb och verb ännu bättre, menar Yahya Alimotadi.
Farhad Feizi arbetade tidigare som snickare. Han berättar att han vill återuppta sitt gamla yrke.
– Jag tittar efter jobb, men det är nog så att jag behöver utbilda mig mer – både språkligt och hantverksmässigt, säger han.
Jonatan Tesfai berättar att tanken med aktuella kursen är att den ska fungera som en dörröppnare och kunna leda åt olika håll.
– Antigen ska de sju som går här kunna fortsätta och läsa in en grundskole- eller gymnasieexamen eller så ska den här kursen förhoppningsvis öppna dörren till ett arbete.
Farhad Feizi och Jonatan Tesfai har pratat om Farhads utbildningsmöjligheter till hösten.
– Här på Högbergsskolan finns olika hantverksutbildningar som är anpassade och skulle kunna vara aktuella, vi har börjat titta på dem och vilka möjligheter som finns där, säger Jonatan Tesfai.