Enligt Region Uppsalas långtidsprognos som läggs fram för regionstyrelsen på tisdagen väntar dystra ekonomiska tider för regionen. Omkring 2028 vänds regionens överskott till ett underskott som sedan ökar år från år om inget görs. Prognosen sträcker sig fram till 2034 då underskottet beräknas till knappt 1,5 miljarder. Glappet till resultatmålet, som år 2034 innebär ett överskott på 426 miljoner kronor, är 1,9 miljarder kronor.
Emilie Orring (M) säger att prognosen inte förändrar inriktningen för alliansen som styr regionen med stöd av SD.
– Målet är fortsatt långsiktigt hållbar ekonomi, säger hon.
Vilka åtgärder ser ni för att motverka framtida underskott?
– Jag tror att man behöver jobba med flera olika delar. Det handlar om att säkerställa riks- och regionintäkterna, att komma ner i hyrkostnader och att vi försöker ha ett överskott i ekonomin.
Helena Proos (S) säger att regionen måste satsa på personalen.
– Det duger inte att fortsätta som nu. För att få ner de skenande hyrkostnaderna måste man byta strategi. Personalomsättningen kostar också mycket pengar.
Vill ni höja skatten?
– Om vi behöver höja skatten är det en diskussion man får ta om några år. Där är vi inte nu, säger Helena Proos.
De främsta orsakerna till de skenande underskotten är att andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder, alltså de som betalar skatt, minskar något. Samtidigt är gruppen 80+ den grupp som ökar mest under perioden. Det gör i sin tur att vårdkostnaderna drar i väg. Även om antalet som behöver läggas in på sjukhus minskar så väntas den totala kostnaden för vården öka.
En osäkerhetsfaktor är om det blir spårväg eller inte. Regionens kostnad för spårvägen beräknas till 225 miljoner per år från 2030. Enligt rapporten är det dock förmodligen en överskattning av kostnaden. Man har inte räknat med minskade kostnader för de busslinjer som ersätts av spårväg. Inte heller har man räknat på vad utökad busstrafik skulle kosta om spårvägen inte byggs.
Enligt rapportförfattarna är det främst två åtgärder som kan ge stora förbättringar av resultatet. Det första är en skattehöjning på 50 öre år 2028 och ytterligare en höjning med 25 öre år 2033. Det innebär att regionen klarar sig från underskotten och kan gå med ett plusresultat på 145 miljoner kronor 2034.
Den andra åtgärden är att kraftigt dra ner på verksamheten. Ökar verksamheten som hittills innebär det att antalet anställda i regionen ökar med 2 procent per år. En ökning av antalet anställda med 1 i stället för 2 procent skulle ge ett överskott på 291 miljoner för 2034.
Hittills har regionen, trots dystra rapporter, dock en god ekonomi. Sedan 2009 har landstinget/regionen totalt gjort en vinst på 3,3 miljarder. Då är engångsposter, som försäljningen av Ulleråker, inte inräknade.
Varför ska regionen gå med vinst? Det innebär att ni tar in mer skatt än vad som behövs för att klara verksamheten.
– Det är rimligt att ha ett visst överskott och bygga förutsättning för framtiden. Det står i vår politiska överenskommelse och är inget anmärkningsvärt, säger Emilie Orring.
Fotnot: En höjning av skattesatsen med 50 öre innebär en ökning av skatten med 57 kronor per månad för dem som tjänar 20 000 kronor per månad, 100 kronor för dem som tjänar 30 000, 147 kronor för dem som tjänar 40 000 kronor och 197 kronor för dem som tjänar 50 000 kronor per månad. Detta är räknat på de regler som gäller för 2023.
I en tidigare version av artikeln angavs ett felaktigt belopp för dem med lägst inkomster. Det är korrigerat nu.