Anna Roos är intendent vid Enheten för Miljögiftsforskning vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Länsstyrelsen i Uppsala samt ytterligare 15 län har bekostat analyser av uttrar för att leta efter förorenade områden. Därefter kan de fortsätta med att analysera fisk från områden kring det som uttern påträffades för att i detalj hitta källan till föroreningen.
När UNT träffar Anna Roos, intendent vid enheten för miljögiftsforskning och Sara Danielsson, intendent, vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm får vi en unik inblick i hur spårningen av miljögifter i uttern går till.
– Uttern visar tillståndet på miljön på ett bra sätt. Den kan användas som miljöindikator, säger Anna Roos.
I miljöbanken på Naturhistoriska riksmuseet är det 25 minus grader. I frysrummet finns en rik samling av prover från bland annat sälar, havsörn – och utter.
Vissa av proverna är också några av världens äldsta. Hit kommer de från olika platser i landet för att analyseras.
– Genom miljöbanken kan vi ta fram prover från 1970-talet och jämföra med miljögifter i uttrar idag. Vi undersöker om halterna ökar och om det kan bli ett problem för miljön i framtiden, berättar Anna Roos.
Naturhistoriska riksmuseet har världens äldsta miljöbank med prover från hela Sverige.
Nyligen presenterades en studie om uttrar som kan avslöja var miljöförorenade områden finns.
Uppsala län sticker ut – där uttrarna har några av de högsta halterna av högfluorerade kemikalier (så kallade PFAS) i landet.
– I den tätortsnära södra delen av länet har det påträffats flest uttrar med höga halter av PFAS. Däribland en av de uttrar med högst uppmätt halt i Sverige. Men även i den norra delen har det påträffats flera uttrar med höga halter av PFAS, säger Vilhelm von Unge, vattenhandläggare på länsstyrelsen.
Enligt honom är det svårt att säga i vilken grad uttrarna har påverkats av de platser där de hittats. Men uttrar med höga halter visar var det kan vara lämpligt att gå vidare med analyser på fisk och vattenytan.
Det ger en tydligare bild av hur miljön ser ut i ett specifikt område.
Länsstyrelsen gör sedan en bedömning vilka uttrar som kan analyseras utifrån dess levnadsområde där det kan tänkas finnas föroreningar.
Överkörd och nedfrusen utterhane.
Enligt Anna Roos beror troligtvis de höga halterna av PFAS på att det är i Uppland som Arlanda flygplats ligger samt att det finns flera brandövningsplatser. Bland annat har Ärna flygfält och flera områden använts som brandövningsplatser.
En död utter med okänd dödsorsak skickas till Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA). När en död utter påträffas med känd dödsorsak skickas den till Naturhistoriska riksmuseet.
– Vi obducerar uttrarna och tar prover från bland annat muskel lever, njurar, blod, som vi fryser in och sparar i vår miljöprovbank, säger Anna Roos.
Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet visar en nedfrusen utter på 10 kg som väntar på att obduceras och analyseras.
I dag mår uttern bättre än på länge – men det var inte längesen som stammen var hotad. Det berodde troligtvis på miljögiftet PCB som användes inom industrin och som bland annat kan störa reproduktionen hos uttern.
Sara Danielsson visar oss runt i miljöbanken på Naturhistoriska riksmuseet.
PCB har förbjudits men Anna Roos menar att det i själva verket bara ersatts av andra ämnen, med liknande negativa påverkan.
Enligt Sara Danielsson, intendent vid Naturhistoriska riksmuseet, är situationen svår eftersom PFAS finns i många produkter som vi människor använder.
– Samtidigt är det svårt eftersom till exempel PFAS finns i många olika produkter som gör stor nytta för oss människor. Vi tillverkar inte det för att bli av med uttrar men det får ju ändå negativa konsekvenser, tillägger Sara Danielsson.
Prover från utter som påträffats i Uppsala län.