Diskussionen om bristen på vårdplatser har pågått i flera år. Nu sätter Socialstyrelsen ner foten och konstaterar att regionernas minskning av antalet öppna vårdplatser gått på tok för långt. Totalt saknas det i landet 2 295 vårdplatser, enligt den inventering som Socialstyrelsen har gjort. Region Uppsala är en av de regioner där glappet mellan behov och tillgängliga vårdplatser är som allra störst, enligt Socialstyrelsens rapport.
Karouk Said, biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset, säger att sjukhuset har lyckats öppna ytterligare drygt 30 vårdplatser sedan i höstas och med ett tillskott på 25 närvårdsplatser ger det ett plus på ungefär 50.
– Men vi är medvetna om att vi har en brist på vårdplatser och jobbar febrilt för att öppna fler platser.
På kort sikt behöver Region Uppsala öppna ytterligare 152 vårdplatser. På lite längre sikt, fem år enligt Socialstyrelsens bedömning, kan det räcka med 111 ytterligare vårdplatser jämfört med nivån under 2022. Det är en ökning med 26 procent på kort sikt och 19 procent på längre sikt jämfört med dagens nivå. Antalet intensivvårdsplatser i länet behöver öka ännu mer, enligt Socialstyrelsen, från 27 till 37 vilket är en ökning med 34 procent. På längre sikt behövs 38 iva-platser, en ökning med 40 procent från i dag.
Hur allvarlig är situationen anser du?
– Vi ser att det är inte en bra situation. Vi har brist på personal och skulle gärna vilja anställa fler.
Behövs det mer resurser för att höja löner eller göra mer luftiga scheman?
– Det pågår samtal med våra uppdragsgivare. Men vi ser att vi har kostnader för hyrpersonal på flera hundra miljoner. Vi vill använda de resurserna på ett bättre sätt.
Det här har varit ett problem i många år. Varför har ni inte kunnat lösa det?
– Det är en bra fråga. Vi kan se att saker har blivit svårare efter pandemin, inte bara här hos oss i Sverige, utan runt om i världen. Olika regioner har kommit med olika paket för att fasa ut hyrpersonalen, men det har varit kortsiktiga lösningar. Men jag tror inte på kortsiktiga lösningar, vi måste ha bättre långsiktighet i det vi gör.
Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, har vid flera tillfällen riktat viteshot mot Akademiska sjukhuset där de krävt att sjukhuset ökar antalet vårdplatser. Region Uppsala har överklagat beslutet och kammarrätten har undanröjt viteshotet, första gången för att kravet från Ivo var allt för oprecist formulerat. Andra gången gav kammarrätten regionen rätt med motiveringen att kravet från Ivo var för detaljerat i förhållande till lagstiftningen. Samtidigt påpekade kammarrätten att det fanns brister i vården som motiverade att Ivo ställer krav på åtgärder. När Högsta förvaltningsdomstolen beslutade att inte ge prövningstillstånd till ärendet innebär det att kammarrättens domar står fast.
Ingen på Ivo vill ställa upp på en intervju och svara på frågor om hur de två olika domstolsutslagen, som kan ses som ett moment 22, påverkar möjligheten att använda viteshot när de upptäcker brister i vården. På sin webb har myndigheten lagt ut en skriftlig kommentar till domarna:
"Trots återkommande kritik har regionen inte vidtagit de förbättringsåtgärder som krävs. IVO konstaterar att situationen vid Akademiska sjukhuset fortsatt är mycket allvarlig."
Avslutningsvis konstaterar Ivo att myndigheten "kommer fortsätta tillsynen eftersom det står klart att patientsäkerheten inte kan garanteras."