Emma Vangstad, gruppchef på avdelningen för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, tycker att kunskapen om sexualbrott mot barn på nätet har blivit bättre men att diskussionen behöver rikta sig mer till 7- till 8-åringar.
Pandemin och förändrade internetvanor, ökad kunskap och fler personer som anmäler – det finns flera anledningar varför sexualbrott mot barn på nätet har ökat.
Men hur arbetar egentligen polisen för att förebygga och stoppa internetrelaterade sexualbrott?
På polishuset i Uppsala sitter Emma Vangstad, lokal gruppchef för ISÖB (avdelningen för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn).
Enligt henne har utredningsgruppen kunnat se en ökning med 40 procent mellan 2018–2022 för ärenden som gäller sexuellt utnyttjande av barn på nätet, både i Sverige och polisregion mitt.
– Vårt jobb går ut på att identifiera förövare och offer. Det sker på lite olika sätt. Ibland är det föräldrar, skolpersonal eller socialtjänst som anmäler. Ibland är det barnen själva. Om vi redan har en misstänkt förövare gör vi ett tillslag och går igenom dator, mobil eller Ipad. Detta leder i sin tur till att vi nästan alltid hittar fler offer, eftersom förövare sällan endast kontaktar ett barn, berättar Emma Vangstad.
Vidare menar hon att utredningsprocessen som följer är komplex och ofta tidskrävande. Detta beror på att man ofta är beroende av att först få ut personlig information från olika sociala medieplattformar om en misstänkt förövare.
– Till en början kunde det ta väldigt lång tid när vi skulle begära ut information. Däremot har vårt samarbete blivit mycket bättre den senaste tiden. En förundersökning ska vara klar inom tre månader, så vi har ju en tidsram att förhålla oss till.
Förutom att internetrelaterade sexualbrott har ökat menar Emma Vangstad även att det har skett en förändring i förövarnas tillvägagångssätt när de tar kontakt med sina offer.
– Tidigare var det vanligt att personer som tog kontakt med barn i ett sexuellt syfte (grooming) byggde upp en relation till barnet, men numera går man oftast på direkt och tonen blir snabbt hotfull. Vad detta beror på är svårt att säga.
Emma Vangstad tycker att kunskapen om sexualbrott mot barn på nätet har blivit bättre. Dock anser hon att det behövs diskuteras mer i skolor, och tidigare i åldrarna.
"Tonen blir snabbt hotfull", menar Emma Vangstad, gruppchef på avdelningen för internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn i polisregion mitt.
– Till exempel när barnen får sin första mobil, då är de oftast väldigt unga, och att det finns med i läroplanen att prata om sexualbrott på nätet.