Anders Westholm, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Det är vanligt att som väljare byta parti.
Enligt Anders Westholm, professor emeritus vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, har vi generellt sett "en hög rörlighet i valmanskåren i Sverige". Det är en förändring som skett gradvis.
– Går man tillbaka några decennier fanns en högre grad av parti-identifikation. Folk upplevde sig vara anhängare av ett visst parti och sannolikheten var liten att de skulle rösta på något annat parti i nästa val. Den här känslan av partilojalitet är främst en psykologisk känsla som med tiden urholkats kraftigt, säger Anders Westholm.
Vad beror minskningen på?
– Det har att göra med en försvagad auktoritetstro och stigande utbildningsnivå samt en högre medvetenhet hos väljarkåren vad gäller sakfrågor. Den gamla lojaliteten var i många fall förknippad med känslor av att tillhöra en viss samhällsklass, vilket också luckrats upp med tiden.
I Sifo-undersökningen, som genomförts av Kantar, har 953 intervjuade personer i Uppsala län uppgett hur de röstade i riksdagsvalet 2018 och vad de planerar att rösta på i årets val. Resultatet visar tydligt hur väljarna rör sig mellan partierna.
Ett exempel är Liberalerna. Endast 36 procent av länsborna som röstade på L i förra valet säger att de kommer att göra det i år igen. Samtidigt säger 12 procent av de tidigare M-väljarna att de kommer att gå över till L i årets riksdagsval, liksom 14 procent av KD:s väljare.
Mindre partier har normalt en "ganska liten kärna" av väljare som återvänder, enligt Anders Westholm.
– Stora partier tenderar att ha fler stabila väljare än de små. L är ju i en speciell situation nu. Man har haft en uppslitande period i och med ställningstagandet till SD, som kan innebära att man tappar en del väljare man haft tidigare samtidigt som man vinner en del nya.
Allt fler bestämmer sig för vad de ska rösta på sent inpå valdagen. Enligt professor Anders Westholm hänger det ihop med att partilojaliteten minskat i Sverige.
Ett fenomen som hänger samman med den ökade rörligheten hos väljarna är det faktum att fler bestämmer sig för hur de ska rösta allt närmare inpå valdagen.
– Har man starkt anhängarskap till ett parti är det ju enkelt att långt i förväg bestämma sig för vad man ska rösta på. Har man inte det är sannolikheten större att man skjuter upp beslutet, det blir ju mer av en mental ansträngning att bestämma vad man ska rösta på. Då vill man kanske rent psykologiskt skjuta på det för att det är jobbigt att fatta beslutet och ta in all den information man tycker att man behöver för att rösta, säger Anders Westholm.
Så här ser väljarströmmarna ut hos regionens invånare, enligt undersökningen:
Moderaterna
Moderaterna
- Av de som röstade på M i riksdagsvalet 2018, kommer 61 procent att göra det i årets val.
- 39 procent kommer alltså att byta parti – varav 12 procent uppger att de kommer att rösta på L.
- 6 procent lämnar M för S.
- 11 procent säger att de ska rösta på KD i stället för M.
Liberalerna
Liberalerna
- 36 procent av de som röstade på L 2018 kommer att göra det i år igen.
- Av övriga liberaler uppger flest – 23 procent – att de kommer att rösta på S i stället.
- 6 procent ska rösta på V och 7 procent på MP.
- 6 procent av de tidigare liberalerna ska rösta på M, 4 procent på SD och 5 procent på KD.
Centerpartiet
Centerpartiet
- Strax över hälften, 54 procent, av Centerväljarna i länet förblir centerpartister.
- 17 procent går över till S medan 9 procent ska rösta på L.
- 4 procent säger att de ska rösta på M och 3 procent på KD.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna
- 48 procent av de som röstade på KD 2018 kommer att göra det även 2022.
- 18 procent går över till M, 14 procent till L och 10 procent till SD.
- 3 procent av de tidigare kristdemokraterna kommer rösta på C, 6 procent på S och 1 procent på MP.
Socialdemokraterna
Socialdemokraterna
- Totalt 79 procent säger att de röstar på S i år igen.
- Därutöver tänker 3 procent rösta på M, 1 procent på L, 2 procent på C och 1 procent på KD.
- 7 procent av de tidigare socialdemokraterna säger att de ska rösta på V och 5 procent svarar MP.
- 3 procent väljer att rösta på SD i stället.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiet
- 73 procent av tidigare V-väljare i länet stannar kvar inför årets val.
- 2 procent ska rösta på M, 9 procent på MP och 14 procent på S.
- 1 procent går över till SD.
Miljöpartiet
MP
- 67 procent som röstade på MP 2018 stannar kvar inför årets riksdagsval.
- 4 procent röstar i stället på L och 3 procent på V.
- 25 procent kommer att lägga sin röst på S.
Sverigedemokraterna
SD
- 78 procent av de länsbor som röstade på SD 2018, kommer att göra det i årets val.
- 2 procent går över till V och 1 procent till C.
- 4 procent av de tidigare SD-väljarna kommer att rösta på KD och 12 procent på M.