"De flesta av våra vilda växter kan hotas av de invasiva arterna eftersom de brer ut sig praktiskt taget överallt. Oftast pratar man dock om våra vilda hagmarksväxter som trängs undan av exempelvis jätteloka och jättebalsamin, säger Henrik Lange på Naturvårdsverket.
På sommaren kantas vägarna i Uppsala län av blomsterlupiner som går i pastelltoner och domineras av de mörkt lila. Under ljumma sommarkvällar sprider sig doften från de högresta och snabbväxande blommorna och många kan lockas att ta med några frökapslar i fickan för att plantera i trädgården. Men det kan var läge att låta bli. Redan nästa år kan blomsterlupinen omfattas av förbud.
EU:s lista på förbjudna invasiva växter har kompletterats med en nationell förteckning. På den nationella listan finns de arter som kan hota ekosystemet specifikt i Sverige och den sammanställningen är inlämnad till regeringen. Beslut tas antagligen under 2024.
– Blomsterlupin finns med i förslaget till regeringen där vi skriver att arten kommer att behöva hanteras olika: Utrotning där det bedöms vara möjligt och i prioriterade områden, och i övrigt ha ett spridningsförbud, säger Henrik Lange på artenheten på Naturvårdsverket och fortsätter:
– Det är inte rimligt med omedelbar utrotning om den är mycket spridd.
Vad innebär det för en fritidshusägare i Uppsala län om de har blomsterlupiner i trädgården?
– Ett spridningsförbud kan innebära krav att ta bort blomsterlupin även på fritidshustomter, säger han.
För åtta år sedan kom EU-förordningen med syfte att hindra invasiva växter att etablera sig i EU och samtidigt bekämpa de arter som redan etablerat sig. Ett tiotal invasiva växtarter, från EU:s förteckning finns redan i Sveriges natur. I delar av länet förekommer den invasiva växten jätteloka (på bilden) bland de förbjudna. "Jättelokan kan bli väldigt hög och skuggar ut andra växter. Dessutom kan växtsaften orsaka brännskador på huden om huden exponeras för sol. Fröna sprider sig dessutom lätt", säger hon.
Amanda Gruvnäs arbetar som ekolog i Heby kommun, och berättar att det i Östa naturreservat sedan några år pågår bekämpning av blomsterlupiner.
– Slåtter är vår främsta metod i nuläget. Lupiner kan vara giftiga för betesdjur, men när man fått ner mängden plantor kan även rätt val av betesdjur vara ett effektivt komplement till slåtter för att behålla bestånden nere, säger hon.
Det mest effektiva sättet att bekämpa blomsterlupiner är att gräva bort både plantor och jorden där de växer. Då är det även möjligt att få bort fröbanken på platsen som kan vara livskraftig upp till 70 år. Risken finns dock att fröbanker för inhemska arter som man önskar bevara också grävs bort. Det är även dyrare än slåtter.
– Huvudregeln i vårt förslag till nationell förteckning är ett ”totalförbud”. Det innebär ett förbud att importera, odla, transportera, sätta ut i naturen, köpa och sälja men för till exempel parkslide föreslår vi dock primärt bara spridningsförbud som innebär att bestånd kan stå kvar om de inte riskerar sprida sig, säger Henrik Lange på Naturvårdsverket.
EU-förteckningen är tvingande lagstiftning och straffskalan är vid grov oaktsamhet är från böter upp till två års fängelse enligt Miljöbalken.
– Vad jag vet har ingen i landet åtalats för brott hittills trots att det inkommit ett par anmälningar till åklagare, säger han.
"När invasiva arter breder ut sig så konkurrerar de ut våra svenska inhemska växter. Många insekter är specialiserade på vissa typer av växter som till exempel blåklockan", säger Amanda Gruvnäs, ekolog i Heby kommun.