Skolinspektionen vill att läraren blir av med sin legitimation. Nu ska lärarnas ansvarsnämnd avgöra ärendet.
Det var 2012 som mannen dömdes för att ha skallat en gymnasieelev under en lektion. Trots domen fick mannen plocka ut sin lärarlegitimation 2015 och kunde arbeta vidare.
Några år därefter blev mannen avskedad från en annan gymnasieskola efter att bland annat ha sexuellt trakasserat flickor och kallat elever dumma i huvudet och tjocka.
”Det var verbala kränkningar, men även dödshot som riktades mot eleverna... Kvinnliga elever fick göra benböj med rumpan vänd mot läraren. Vid ett tillfälle skadades en elev fysiskt”, uppger en rektor som intervjuats av Skolinspektionen.
Efter uppsägningen stämde läraren kommunen, men förlorade målet efter att ännu fler vittnen trätt fram.
En annan rektor, denna gång på en grundskola i Uppsala län, säger att lärarens anställning hos dem slutade i "katastrof".
”Så fort det var något som inte fungerade... brusade läraren upp. Läraren sa otrevliga saker och var hotfull. Han var även fysisk mot elever”, uppger rektorn som sa upp mannen.
Skolinspektionen har nu kommit fram till att lärarens agerande 2012 inte var en engångsföreteelse utan anser att läraren har visat sig "särskilt olämplig att bedriva undervisning" och att hans legitimation bör återkallas. Ärendet har skickats till Lärarnas ansvarsnämnd för avgörande.
Läraren nekar till att han skulle vara olämplig som lärare och har svarat Skolinspektionen att domarna från Uppsala tingsrätt, Attunda tingsrätt och Svea hovrätt inte är adekvata i sammanhanget. Han anser också bland annat att han utsatts för ryktesspridning och att en rektor ljuger.
Uppsala tingsrätt skrev i sin dom 2021 att läraren på flera sätt hade brustit i sin yrkesutövning och att den då aktuella kommunen hade fog för att avskeda honom.
En aktuell fråga just nu är just hur personer som dömts för brott mot barn dels kan få lärarlegitimation, dels kan få nya jobb på andra skolor.
Anna Medin, jurist på Skolverket, svarar att när Skolverket beslutar om lärarlegitimationer saknar de stöd i lagen för att kontrollera de sökande i belastningsregistret. I praktiken kan en person som begått vilket brott som helst därför bli legitimerad lärare.
– Skolverket saknar lagstöd för att kontrollera den sökande i belastningsregistret vid beslut om lärarlegitimationer. Men det som följer av skollagen är att den som erbjuds en anställning inom skolan ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret för den blivande arbetsgivaren. Utdraget ska vara högst ett år gammalt.
Läraren i det aktuella fallet granskades först efter att ett anonymt tips skickats in till Skolinspektionen.
Hur kan tidigare dömda få nya skoljobb och kunna fortsätta skada elever?
– Det första jag vill framhålla är att skollagen anger att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö där utbildningen präglas av trygghet. Skollagen anger också att huvudmannen, alltså kommunen eller styrelsen för den fristående skolan, ska säkerställa att det bedrivs ett förebyggande arbete på skolorna som syftar till att skapa trygghet och studiero, svarar Anna Medin.
"De utdrag som krävs i dag fångar inte upp personer som är dömda för exempelvis vapenbrott, narkotikabrott, terroristbrott eller vissa våldsbrott", säger skolminister Lotta Edholm (L), en av dem som vill ändra på reglerna.
I det aktuella fallet såg inte de nya arbetsgivarna misshandelsdomen i utdraget från brottsregistret. Bakgrunden är att det bara är grov misshandel som enligt lagen ska redovisas i registerutdragen. Domen mot den aktuella läraren handlade om misshandel av normalgraden.
Vad finns för andra sätt att upptäcka att skolpersonal är olämplig?
– Det är viktigt att ta ut registerutdrag, men utdraget är bara en del av bedömningsunderlaget. Arbetsgivaren behöver också exempelvis ta referenser. Vi från Skolverket brukar också framhålla att det är viktigt att man på skolorna har en ständigt pågående diskussion kring frågor om elevers säkerhet, säger Anna Medin.
Skolinspektionen kan även upptäcka olämpliga lärare i samband med inspektioner eller via brottmålsdomar.
Anna Medin berättar också att en utredare på uppdrag av regeringen i dagarna har tagit fram ett förslag om att fler brott ska redovisas i registerutdragen framöver. Något som bekräftas av skolminister Lotta Edholm (L).
– De utdrag som krävs i dag fångar inte upp personer som är dömda för exempelvis vapenbrott, narkotikabrott, terroristbrott eller vissa våldsbrott. Därför vill vi nu se över om fler brott ska läggas till i den registerkontroll som görs när ny personal anställs i förskolan och skolan eller i annan pedagogisk verksamhet, säger Lotta Edholm om ändringsförslagen som väntas träda i kraft 1 december.