Livsglädje. "Jag blir så glad av allt jag kan hitta gratis i skogen att äta. De låga omkostnaderna har gjort att jag nu har möjlighet att "gambla" lite och jobba upp min egen firma som jag döpt till Art Stone masssage", säger Anne-Lie Mårtensson.
Växter som hänger på väggarna, tända ljus, många fönster och vackra tavlor. Anne-Lie Mårtensson, 53, stortrivs i sitt tiny house (mini-hus på hjul) trots att hon saknar rinnande vatten och andra bekvämligheter. Hon samlar en hel del mat i skogen och gör ett mindre klimatavtryck än de flesta.
– Jag stortrivs med att bo vid skogen. Det är härligt att kunna se soluppgången från sovloftet och varje morgon tittar en liten talgoxe in på mig genom fönstret, säger Anne-Lie Mårtensson som nyligen även har omskolat sig.
Innan huset var klart bodde hon sex månader i ett tält.
– Jag ska inte sticka under stol med att det har varit en stor omställningsprocess. Jag var mörkrädd ibland förra vintern och jag sjunger när jag är ute i skogen för att inte överraska vildsvinen. Men nu känner jag mig trygg. Jag vet vilka djur som lever runt mitt hus och djuren har vant sig vid mig.
På 15 kvadratmeter har hon fått in allt hon behöver. Ett litet kylskåp, kokplatta som går att ställa undan, soffa, en trappa som går att använda som sittplatser och ett sovloft. Här finns till och med en liten ateljé.
Utedasset består av en frigolittunna i ett duschtält och nästan alla sopor hon producerar är komposterbara.
På vintern kan det vara kallt att bo i skogen och behöva gå ut på dasset som är inrymt i ett litet duschtält.
– Det jag saknar mest är rinnande vatten. Men som tur är har jag toppenbra grannar. De jag hyr marken av har en sommarstuga som jag kan diska och duscha i.
Där hyr hon också el till ett golvelement. En kamin har hon inte haft råd med än.
– Folk tror inte att det är sant när jag säger att jag lever på runt 4 000 kronor i månaden, men jag har anpassat mitt liv och trivs.
Det var efter en separation som hon stod inför ett vägskäl i livet.
– Jag ville inte flytta till lägenhet och hade inte råd med hus, säger Anne-Lie Mårtensson som i hela sitt liv har arbetat som fritidspedagog och barnskötare.
Anne-Lie har med stor omsorg inrett sitt lilla hus med växter, tavlor hon målat och ekologiska material. Under några månader innan hon flyttade hit, plågades hon av tanken på att behöva göra sig av med nästan allt hon ägde
Hon älskade sitt jobb, men blev sjuk av för många intryck och hög ljudnivå.
– Jag behövde ha det lugnare omkring mig. Så jag gick en art neuro-utbildning, en mjukform av kiropraktik. Jag arbetar även med varma lavastenar, massage och healing.
Just nu väntar hon på en egen lokal att ha företaget i. Under tiden åker hon runt på hembesök. Hon hoppar också in som timvikarie i ett förskolekök och på en restaurang i Uppsala.
– Det är verkligen tur att det finns en busshållplats inom rimligt avstånd, plus att jag har så snälla vänner som har lånat ut sina bilar till mig då jag gjort hembesök.
"Att samla mat i naturen och leva så billigt som möjligt blir nästan som en sport ibland", säger Anne-Lie som bytte liv, gjorde sig av med sina saker och nu bor nu i skogen.
En dröm har alltid varit att leva nära naturen och att vara självförsörjande. Hon ville också känna sig mer ekonomiskt fri.
– När jag till slut insåg att det var möjligt att uppnå den drömmen så började jag att skissa på ett eget tiny house.
Men steget var stort från att ha bott på en gård med jättemycket plats. Utöver alla saker på gården hade hon även en ateljé på 50 kvadrat i Knivsta där hon målade och höll kurser.
– Det kan låta som en klackspark, men var en ganska tuff process att börja släppa på sina saker. Värst var minnessaker. Mina två barn är vuxna så de fick hämta det de ville ha kvar. Sedan skänkte, sålde, kastade och eldade jag upp 95 procent av allt jag ägde.
"Att vara ensam och utan tv, gör att man verkligen får möta sig själv och sina tankar, vilket kan vara jobbigt i vissa stunder. Men för mig har det lett till en enorm utveckling, och en stark känsla av att jag klarar mig själv både ekonomiskt och praktiskt", säger Anne-Lie Mårtensson.
Hon höll på i månader innan hon insåg att det var värt att kasta mer för att uppnå sin frihet. Slutdrömmen är att få råd med ett eget torp där det går att odla mat och bli helt självförsörjande.
Växte du upp nära någon skog?
– Jag var alltid i Ulleråkersskogen när jag var barn, och hela sommarloven bodde vår familj i ett torp i Lunsen. Det var skogen och fiske som gällde på fritiden.
Anne-Lie som även är utbildad rawfood-kock har torkad mat från naturen i glasburkar. Hon samlar exempelvis björkblad och björksav, maskrosor, groblad, nässlor, nyponpulver, rönnbär, svamp, örter, blåbär med mera. "Jag är en samlare, och tycker att det är kul", säger hon.
När Anne-Lies egna barn var små bodde hon i Knivsta i 30 år.
– Ja, jag har varit inne i ekorrhjulet, med barn och jobb måndag till fredag. Jag tycker fortfarande om att bjuda hem familj och vänner på middag, vilket funkar. Det blir trångt men mysigt.
Enligt Anne-Lie är det fortfarande utanför normen att leva på det sätt som hon har valt.
– En del tycker att det är lite konstigt, men jag har även fått många positiva reaktioner, framför allt från kvinnor. I USA är tiny house-rörelsen mycket större och fortsätter det med höga elpriser, klimatkris med mera, så tror jag att folk kommer ”downsiza” även här. För hur många kvadratmeter behöver en människa egentligen?