Färre röstade i länet: "Kanske inte bara beror på köer"

Jämfört med 2018 sjönk valdeltagandet i alla tre valen – riksdag-, kommun- och regionvalet.

– Det var en smula förvånande för de flesta av oss statsvetare att valdeltagandet sjönk denna gång och att det sjönk så pass mycket. I riksdagsvalet kan det bli uppåt fyra procentenheter lägre siffror jämfört med valet 2018, säger Oskar Hultin Bäckersten, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.

Vad beror det på?

– Den påtagliga skillnaden den här gången var köbildningen med det nya systemet för valsedlarna, men jag har lite svårt att tro att det skulle förklara hela den här skillnaden. Det finns inte några bra analyser på det än, så årets valdeltagande kommer att behöva analyseras mer framöver, säger Oskar Hultin Bäckersten.

I Uppsala län sticker Knivsta ut. Här var det störst andel av de röstberättigade som gick och röstade i kommunvalet, jämfört med övriga kommuner i länet.

Så här ser siffrorna ut för länets kommuner:

• Knivsta (85,6 %)

• Håbo (82,8)

• Östhammar (82,5)

• Tierp (82,3)

• Uppsala (82)

• Heby (81)

• Älvkarleby (80,8)

• Enköping (80,7).

I Sigtuna, på andra sidan länsgränsen, var det bara 70 procent som röstade i kommunvalet.

Att det ser så olika ut i olika bostadsområden och kommuner har med sammansättningen av befolkningen att göra. Bland utländska medborgare med rösträtt i region- och kommunvalen var det bara omkring 39 procent som röstade 2018.

– Ja, valdeltagandet ser olika ut även beroende på invånarnas utbildningsnivå och inkomst. Ju lägre utbildning och inkomster i ett område, desto lägre brukar valdeltagandet vara, säger Oskar Hultin Bäckersten.

I riksdagsvalet var snittet för hela landet i år 84,1 procent medan valdeltagandet i Uppsala län var något bättre. Här röstade 85,9 procent. I förra valet hade Knivsta kommun bland det högsta valdeltagande i landet med hela 91,3 procent röstande i riksdagsvalet. I årets val har denna siffra sjunkit till 87,7 procent.

Fotnot: I kommunvalet är andelen röster alltid lägre än i riksdagsvalet eftersom fler har rätt att rösta i kommunvalet än i riksdagsvalet. Exempelvis är det tillåtet att rösta i kommun- och regionval om man inte är svensk medborgare, men folkbokförd i kommunen. Borträknat detta så var det ändå färre som röstade i valet till länets kommuner i år.