Bland avgångseleverna i Östervåla skola var det många som inte nådde kraven på behörighet till gymnasieprogrammen.
Andelen elever som når behörighet till yrkesprogram på gymnasiet varierar kraftigt mellan länets kommuner. Samtidigt som nästan nio av tio elever i Knivsta klarar de kraven ligger eleverna i Heby och Östhammar på betydligt lägre nivå.
Christina Stenhammar är skolchef i Östhammars kommun och ser flera förklaringar till de svaga resultaten i Östhammars skolor bland eleverna som gick ut årskurs nio i våras. Hon nämner minskad andel behöriga lärare, skollokaler som inte håller måttet och sparkrav.
– Elevresultaten i Östhammars grundskolor har haft en negativ utveckling över tid, vilket vi ser allvarligt på. Vi arbetar intensivt för att vända denna trend, säger hon.
När nu Skolverket sammanställt betygen från skolorna för vårterminen 2024 är Östhammar tillsammans med Heby kommun sämst i klassen i Uppsala län.
72,2 procent av Östhammars elever som gick ut årskurs nio i våras gjorde det med betyg som gav behörighet att söka till ett yrkesprogram på gymnasiet, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Andelen elever som var behöriga till gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program var bara 62,6 procent. För Hebys var motsvarande siffror 72,3 procent respektive 66,7 procent. I båda kommunerna var andelen behöriga elever betydligt högre förra året.
Siffrorna kan jämföras med Knivsta, som uppvisar de bästa resultaten av kommunerna i Uppsala län. Där klarade 89 procent av eleverna behörighet till yrkesprogram och drygt 86 procent kraven för att söka till de naturvetenskapliga och tekniska programmen.
Skolchefen Christina Stenhammar i Östhammar noterar framför allt en nedgång inom ämnena matematik och kemi.
– I de ämnena var måluppfyllelsen bland eleverna 75 procent medan den i övriga ämnen ligger på över 82 procent. Samtidigt är det ju så att vi är en liten kommun med få elever. Det är inte ovanligt med större förändringar mellan åren, vi lyckas olika bra med olika årskurser, säger hon.
Vad kan man då göra för att vända trenden?
Jessica Kumlin (M) är ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Östhammar:
– Vi har infört akutskola och en stödenheter för elever som behöver, men vi behöver få in fler behöriga lärare och öka närvaron i skolorna. Men framför allt behöver vi göra en ordentlig satsning på ökad trygghet och studiero i skolorna.
Något tillskott i budgeten för att stärka undervisningen är dock inte aktuellt.
– Det blir inte mer pengar utan här handlar det om att omfördela de befintliga resurserna, säger Jessica Kumlin.
I Heby, där man under många år redovisat dåliga resultat bland eleverna, ökade andelen elever som klarade gymnasiekraven läsåret 2022–23. Men senast föll resultaten tillbaka igen.
Ulrika Axelsson, verksamhetschef vid barn- och utbildningsförvaltningen i Heby, ser en tydlig koppling mellan närvaron i skolan och resultaten. Hon kommenterar Hebys utveckling så här:
"Vår analys visar att de som har sämst måluppfyllelse också är de med lägst närvaro. En annan central aspekt är den låga framtidstro som många elever upplever. Många elever ser inte vitsen med skolan och känner att deras utbildning inte leder till något meningsfullt", skriver Ulrika Axelsson i ett mejl.
Enligt henne pågår redan ett arbete för att vända utvecklingen.
"Bland annat har Heby kommun satsat på ett Närvaroteam som arbetar förvaltningsövergripande med kompetens såväl inom skolans som socialtjänstens områden. Därtill har flera verktyg och projekt introducerats för att utveckla undervisningen. Våra förskolor arbetar med att stärka undervisningen för att främja såväl barnens språkliga som matematiska utveckling", skriver hon bland annat.
Även på riksnivå märks en minskning av andelen elever som klarar kraven för gymnasieutbildning. Enligt den senaste statistiken var minskningen 1,5 procentenheter. 83,7 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023.
– Det är oroande att betygsresultaten i årskurs 9 sjunker. Fler elever måste klara av grundskolan, inte färre. Att inte klara grundskolan är en stor riskfaktor för såväl arbetslöshet som utanförskap, säger Anna Castberg, avdelningschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.