Så många minuter tar det för ambulansen att komma fram till din kommun från att larmet kommit in till 112. Siffrorna är mediantider och gäller prio 1-larm, de mest allvarliga larmen.
Under 2023 tog det nästan nio minuter längre för en ambulans att komma fram i Heby än i exempelvis Håbo.
– Skillnaderna beror till stor del på vilken storlek kommunen har och på demografin i respektive kommun. Tiderna varierar också lite beroende på omständigheter som trafiksituationen vid olika tidpunkter och platser, säger David Smekal, medicinskt ledningsansvarig läkare inom ambulanssjukvården, Akademiska sjukhuset.
Kortast responstid på så kallade prio 1-larm är det som väntat i Uppsala kommun (11,04 minuter) med närheten till Akademiska sjukhuset.
Längst tid får patienterna vänta i Heby där motsvarande siffra är 20,4 minuter, enligt region Uppsala.
Sett till riket i helhet ligger alla kommuner i Uppsala län utom Heby bra till, kanske för att Knivsta numera har en egen ambulans fram till klockan 22 och att Tierp fått viss förstärkning. Men även för att regioner i exempelvis Norrland har mycket längre att köra.
Samtidigt har söktrycket på nödnumret 112 och sjukvårdens larmcentral ökat i vår region, och fler som ringer får ingen ambulanshjälp.
– Under senare år har yrket blivit mer komplext. Förr var nästan alla som ringde väldigt sjuka. Nu har vi en situation när samtalen till larmcentralen ökar och det ställer högre krav på sjuksköterskorna på larmcentralen att på telefon säkerställa om det behövs ambulans eller annan hjälp, säger David Smekal.
David Smekal berättar att vanliga åkommor som ambulanspersonalen får hantera är bröstsmärta, kramper, andnöd och trauman.
Beror söktrycket på att allt fler mår psykiskt dåligt?
– Jag tror att det beror på många olika orsaker. Når man inte sin vårdcentral eller väntar man för länge på att komma fram till 1177 ringer en del till sist 112.
I region Uppsala finns totalt cirka 20 ambulanser och en helikopter. Ambulanserna är stationerade i Enköping, Bålsta, Tierp, Skutskär, Uppsala, Huddunge, Östhammar och Knivsta.
Samtidigt täcker ambulanserna upp för varandra. Om exempelvis Tierps tre ambulanser är på väg till Uppsala så skickas en ambulans från någon annan kommun för att vara nära Tierp under tiden.
– Vi försöker hela tiden att ha en geografisk täckning av alla ytor i regionen. Det är därför vi ibland ställer en ambulans exempelvis vid en bensinmack, i väntan på larm.
Det arbetar alltid två personer i ambulanserna.
I varje ambulans arbetar två personer, varav minst en måste vara legitimerad sjuksköterska. Övrig personal är ambulanssjukvårdare, idag oftast undersköterskor med vidareutbildning inom ambulanssjukvård.
Vid vissa tillfällen används också helikoptern.
– Men det finns en gräns när det tar för lång tid för helikoptern att komma upp i luften för att det ska vara värt det. Exempelvis är ambulanser alltid snabbare att använda i Uppsala innerstad.
Ambulanshelikoptern på Akademiska sjukhusets tak. Det tar en stund för helikoptern att lyfta. Därför går det alltid snabbare att använda vanlig ambulans i sjukhusets närområde.
Vanliga åkommor som ambulanspersonalen får hantera är bröstsmärta, kramper, andnöd och trauman. Trauman kan vara allt från att någon skurit sig svårt i en hand till massiva blödningar efter trafikolyckor. Hjärtstoppen är cirka 200 per år i länet.
– Vi försöker hela tiden utveckla vår verksamhet och vi har nyligen fått flera miljoner i EU-projektmedel för att bedriva prehospital forskning. Akut sjuka patienter ska snabbare få rätt diagnostik och behandling genom ny testteknik och dataöverföring från ambulans till sjukhus, berättar David Smekal.
Projektet som bland annat handlar om realtidsdata och AI-teknik börjar i höst. Uppsala är enda regionen i Sverige som deltar ihop med testområden i fem andra länder. Den nya tekniken hoppas man kommer avlasta bland annat sjukhusens akutmottagningar genom att patienter kommer till rätt avdelning direkt.
