Anett Wass visar 36-leken som Naturskolan brukar göra med eleverna. Hon säger att om det blir problem för djur pga friluftsliv eller konfliker mellan olika intressen så gäller det att ha en dialog med markägaren. Ibland går det även att förstärka stigar.
Under pandemin har många som tidigare sällan vistades i naturen gett sig ut i skog och mark. Fulla parkeringar vid skidspår och slitage på stigar är några effekter av det ökade friluftslivet.
– Ja, det har varit en del utmaningar för oss som förvaltar naturområden, men också stora möjligheter. Folkhälsomässigt har vi allt att vinna på att fler är ute och rör på sig, säger Anett Wass, kommunekolog i Håbo kommun.
Förra veckan samlades ett 40-tal organisationer i Bålsta. Hit kom representanter från länets kommuner, föreningar, friluftsföretagare, regionen, universitet och länsstyrelse för att byta erfarenheter och inspirera varandra. Arrangörer var länsstyrelsen i samarbete med Håbo kommun och Upplandsstiftelsen.
Utmaningarna under pandemin har varit att se till att det finns tillräckligt med grillplatser, bättre skyltning med mera.
– Det vi sett är att de som är mest ovana går till platser som är lätta att ta sig till, medan de som är mer vana nu tar sig vidare till andra platser i naturen, säger Anett Wass.
Lena Sköldberg är en av utomhuspedagogerna på Håbo naturskola. Elever som inte lär sig bra i klassrummet kan istället lära sig saker utomhus, varvat med rörelse. Ett annat syfte med Naturskolan är att alla elever ska få en förståelse för och kontakt med naturen.
Så länge en aktivitet inte stör eller förstör så är det ok enligt allemansrätten. Men ibland uppstår krockar. Därför är det viktigt att ha en dialog med berörda markägare.
Hur ska ni ta vara på det nyväckta intresset?
– Det finns inget enkelt svar hur vi ska få folk att fortsätta vara ute. Mer information om vart man kan gå samt att städas och hålls fint är viktigt. Vi vill också knyta ihop friluftslivet med kaféer med mera på landsbygden.