Emilie Orring (M) tycker att EU är som bäst "när de gör saker som är bra för hela Europa".
EU-valet
Mellan 50 och 60 procent. Så stor del av det som diskuteras i kommunen eller regionen påverkas av EU-beslut.
Detta enligt en beräkning som gjorts av SKR, Sveriges kommuner och regioner.
EU påverkar oss med andra ord på flera nivåer. Från stora frågor som vad de 27 medlemsländerna ska ha för klimatmål, ända ner till lokal nivå. Den 9 juni är det dags att gå och rösta – och den 22 maj startar förtidsröstningen.
Att du inte får köra med dubbdäck på Kungsgatan, hur mycket pengar uppländska bönder får och mängden PFAS som får finnas i Fyrisån – det är sådant som berör oss hemma i Uppsala och som regleras av EU-direktiv.
Att EU har mycket att säga till om är de lokala politikerna väl medvetna om.
– Det är inte så att jag tänker på EU varje dag, men om jag skulle börja titta efter är det ju väldigt ofta det finns en koppling, säger Emilie Orring (M).
Ja, EU påverkar ständigt. Inte minst som regionpolitiker, konstaterar Helena Proos (S).
– Vi förhåller oss ju hela tiden till EU:s lagstiftning, våra beslut i regionen påverkas av det som EU bestämt.
EU:s lagar är dessutom bindande. Lagarna i Sverige får alltså inte gå på tvärs mot EU:s.
– Så det är viktigt vilka politiker som hamnar i Europaparlamentet, konstaterar Gustaf Lundgren, EU-samordnare på Sveriges kommuner och regioner (SKR).
"Jag är mycket positiv till EU", säger Helena Proos (S).
Om det är positivt att EU påverkar oss lokalt så pass mycket – där går åsikterna isär.
– EU piskar på klimatfrågan och får kommunen att satsa enormt mycket pengar på att uppnå EU:s klimatmål medan vi i stället borde ha satsat pengarna i länder som ligger långt efter oss. Sedan påverkas ju alla av de öppna gränserna, med narkotika och kriminalitet som väller in, säger Kent Kumpula (SD), politiker i både kommunen och regionen.
Tycker du att EU ska bestämma mer eller mindre?
– Definitivt mindre.
Kent Kumpula (SD) tycker att EU borde ha mindre att säga till om lokalt.
Enligt kommunalrådet Tobias Smedberg (V) är EU:s regler kring upphandlingar ett stort problem för kommunen.
– EU bär en jättestor skuld till att man försöker göra välfärd och samhälle till en marknad. EU driver på att vi ska upphandla i princip oreglerat, så vi får till exempel inte premiera lokala bönder när vi köper mat till våra skolbarn och äldre, utan EU säger att vilka företag som helst ska få vara med och konkurrera.
Bör EU:s makt minska, menar du?
– Den ska förändras. Kommunerna måste själva få råda över sin välfärd.
Enligt kommunalrådet Tobias Smedberg (V) är EU:s regler kring upphandlingar ett stort problem för kommunen.
Emilie Orring (M) tycker att EU är som bäst "när de gör saker som är bra för hela Europa".
– Som att säkerställa konkurrenskraften och att migrationen fungerar, och det är bra med "Fit for 55" (EU:s klimatmål, reds.anm.) för det sätter ramarna för vart vi ska. Men de ska inte lägga sig i till exempel svensk skogspolitik eller arbetsmarknadspolitik.
Kommunalrådet Jennie Claesson (L) beskriver sig som "EU-vänlig, nästan så jag tycker att vi ska vara en federation".
– Vi är världens största klimat- och miljöorganisation och har fri rörlighet, det är helt fantastiskt. Det är otroligt viktigt att vi har ett starkt EU givet att det är krig i Europa, och att vi stärker EU snarare än avvecklar, säger hon.
Jennie Claesson (L) beskriver sig som "EU-vänlig, nästan så jag tycker att vi ska vara en federation".
Helena Proos (S) tycker att frågan om EU ska påverka mer eller mindre är konstig.
– Det är ju vi som är EU. Men visst, i en del frågor hade EU gärna fått vara tuffare. Som med mäns våld mot kvinnor, där vi vill att alla medlemsländer ska komma längre. I andra frågor hade vi gärna sett att EU lade sig i mindre, som arbetsmarknadsregler.