Banu Salehi med sin farfar Karim Salehi. Karim gick bort i covid-19 i april, 83 år gammal.
Coronavåren
Banu Salehi berättar om sin farfar Karim Salehi, som gick bort i covid-19 i april, 83 år gammal.
Hon beskriver honom som en hjälpsam person som brydde sig om folk i sin närhet.
– Det är en stolthet att få ha haft honom som farfar. Han var alltid ärlig, tydlig med vad han tyckte, och fick alla att skratta. Han var en förebild som gav goda råd och alltid ville andras bästa.
Karim Salehi växte upp i Kurdistan. En stor del av sitt liv ägnade han åt kampen för sitt folk och lands rättigheter. Han skadades flera gånger, och hamnade på ett flyktingläger nära Bagdad. Därifrån tog han sig till Sverige, efter att ha fått uppehållstillstånd av FN.
Karim Salehi bodde i Bälinge tillsammans med sin sons familj. Han tyckte om att umgås med familj och vänner, ta långa promenader och att påta i sin kolonilott på sommaren.
I april insjuknade hela familjen i covid-19, även Karim. Eftersom han hade andra underliggande sjukdomar fanns ingen möjlighet att använda respirator. Efter två veckor på sjukhus somnade han in, 83 år.
– Vi saknar honom och försöker hälsa på honom på kyrkogården så ofta vi kan. Vi får många fina samtal från nära och kära, både från Kurdistan, Sverige och andra platser, som delar med sig av vackra minnen, säger Banu Salehi.
Familjen är tacksam för vården hennes farfar fick under sin sista tid på Akademiska sjukhuset. Trots situationen behövde han aldrig känna sig ensam, vilket var en stor trygghet för familjen.
Kerstin Hellman berättar om maken Göte Hellman, som gick bort i covid-19 i mars, 86 år gammal.
– Han var en bullrig och gladlynt herre, även när han blev sjuk. Det var väl en av anledningarna till att jag föll för honom för länge sedan. Sen hade han en motorcykel också, och det skadade ju inte!
Paret träffades för första gången sommaren 1955 under dansdagarna som anordnades i Älvkarleby. När festen var slut slog de sig ner på en kyrktrappa och pratade till gryningen. De blev dock inte ett par förrän de sprang på varandra tre år senare. Därefter höll de ihop.
Kerstin Hellman med maken Göte Hellman. Göte insjuknade i covid-19 på ett äldreboende i Skutskär och avled i mars. Han blev 86 år.
Så småningom gifte de sig och fick två barn. De flyttade runt på flera håll i landet, men hamnade slutligen åter i Älvkarleby. I år skulle de ha firat 60-årig bröllopsdag.
Under sina sista år i livet bodde Göte på äldreboendet Tallmon i Skutskär. Redan i mars konstaterades de första fallen av covid-19 på hemmet, och totalt har 10 boende avlidit till följd av viruset. En av dem var Göte Hellman. Han blev 86 år.
Eftersom Kerstin Hellman själv tillhör en riskgrupp fick hon inte möjlighet att ta farväl av sin man. Dottern Kristina kunde dock besöka honom för att ta avsked, iklädd skyddsutrustning.
– Jag har inte hunnit bearbeta sorgen förrän nu. Det är så mycket som ska ordnas med begravning och sånt, berättar Kerstin Hellman.
– Det svåra är ju att man hela tiden påminns om sjukdomen. Man kan inte slå på en nyhetskanal utan att höra om viruset.
Carina Vidén berättar om sin pappa Lars Nord, som gick bort i covid-19 i april, 85 år gammal.
– Pappa var skojfrisk och glad. Han skrattade ofta. Både han och mamma arbetade på bondgård och fick slita mycket. Tillsammans brukade de lyssna på musik och lösa korsord.
Lars och hustrun Anita flyttade in på äldreboendet Åskarbygården i Tierp i april. De skulle bo i varsitt rum men skulle få vara tillsammans ofta. Men kort efter att de flyttat in blev Lars Nord dålig. Familjen fick ett samtal om att han inte skulle få akut vård med anledning av hans ålder.
Till Vänster: Carina Vidén tillsammans med döttrarna Linnea Nord och Hanna Nord Eriksson. Till höger: Lars Nord som gick bort i covid-19 i april, 85 år gammal.
– Vi förstod inte då att de menade att han endast skulle få palliativ vård, så vi visste inte att han inte skulle klara sig. I efterhand fick vi veta att det var ett brytpunktssamtal som gick snett.
Carina Vidén är besviken över hur allt sköttes. Efter många om och men fick hon möjlighet att göra ett besök hos sin pappa med skyddskläder på sig. Hon berättar att hon fick en chock när hon såg honom. Det var först då hon förstod hur illa det var.
– Där låg han, min älskade pappa, helt ensam i en säng. Jag fick en blick som visade att han visste att jag var där hos honom.
Lars Nord blev snabbt sämre. Han somnade in den 28 april. Begravningsfikat hölls på en gård i Strömsberg där han växte upp. Till en början var familjen inte säker på om de skulle klara av en begravning, men kom fram till att de behövde en chans att dela med sig av sorgen och minnena.