Sigtunaförfattaren Anneli Jordahl är nominerad till Augustpriset 2022 för sin roman "Björnjägarens döttrar".
– Jag har aldrig varit nominerad så jag blev faktiskt överraskad och hemskt glad, säger Anneli Jordahl som har skrivit tolv böcker, varav fem romaner tidigare.
Hon blir nu nominerad för en roman som är ovanlig för henne själv – från att ha skildrat mer stillastående liv berättar hon i "Björnjägarnas döttrar" en mustig och skitig skröna om sju systrar som lever i en hypermaskulin skogsmiljö. Boken är en pendang till den finländska klassikern "Sju bröder" av Aleksis Kivi.
– "Sju bröder" är vildsint och jag hoppades att den här heliga galenskapen, som är vardag i den finskspråkiga kulturen, skulle spilla över på min bok. Jag tänkte "nu öser jag på och ger järnet". Mamma rapporterade från sin bokcirkel att någon hade sagt ”men är Anneli så ful i mun?” Och det var ju roligt, för jag jobbade på att skapa det här språket som är hårt, tufft och samtidigt lite poetiskt, säger Anneli Jordahl.
Men medan bröderna i "Sju bröder" blir anpassade till byn och bildar familj gjorde Anneli Jordahl tvärtom.
– Jag tyckte att ”nej, inte de här flickorna. Varför ska de tämjas?”.
Även tidigare Augustprisbelönade Lina Wolff nomineras för en ovanlig berättelse – att skriva "Djävulsgreppet" var "bland det konstigaste hon har varit med om". Hon "stötte på en åder" och berättelsen forsade fram.
Wolff "blottar så mycket fult" att hon undrade om hon alls skulle våga publicera boken. Den skildrar hur hoppet om kärlek bryter samman i en alltmer destruktiv relation där två personer triggar varandras mörkaste sidor i ett djävulsgrepp som bara hårdnar.
– Båda är fast och båda gör saker som de tycker är vämjeliga, hon manipulerar honom och han slår henne, de har maktspel hela tiden. Och en del av min egen uppriktighet ligger i att jag visar också hennes maktspel, säger Lina Wolff.
Ia Genberg är nominerad för en roman som också handlar om relationer, men mer danande sådana. "Detaljer" skiljer sig från hennes tidigare, bara 150 sidor är den som "en väldigt koncentrerad chokladboll" – och rymmer fyra porträtt som hålls ihop av ett berättande jag.
– Folk kommer fram till mig när jag är ute på bibliotek och pratar och säger att de känner igen sig väldigt mycket. Det är något nytt med den här boken. Den verkar har träffat en nerv.
Den tidigare Augustvinnaren Johannes Anyuru, liknar sin roman "Ixelles" vid ett experiment. Den handlar om ungdomar i en fiktiv belgisk problemförort, där verkligheten är lika "komplex, mångbottnad, politisk och apolitisk som vilken annan värld som helst".
– Jag ser på den nästan som ett terrarium där de här människorna vandrar omkring och jag har försökt avhålla mig från att de ska säga något speciellt om världen med min röst. För mig var det viktigt att försöka rycka undan den från politikens ljus och bara låta dem ha sina liv så som livet är. Det är ju en värld som är så politiserad.
Även den 25-åriga debutanten Nora Khalil, nominerad för ungdomsboken "Yani", skildrar förortsliv. Boken handlar om tre vänner i Alby och Nora Khalil ville visa deras vardag, deras språk och deras engagemang.
– Det var också viktigt att de var tre killar på omslaget, för det är inte så ofta man får se en så här glad bild av förortskillar, säger hon.
Två diktsamlingar lyfts också bland nomineringarna, Jenny Tunedal för sin "Dröm baby, dröm" och Iman Mohammed för sin "Minnen av infraröd" som har fått recenserande kritiker att börja gråta över de starka bilderna.
– Om jag ska försöka gissa varför är det att jag jobbar med kontrastverkan, jag skriver om det vardagliga och sedan skiftar jag till det våldsamma, säger hon.
Iman Mohammed är född i Bagdad och refererar till Gulfkriget i sina dikter. Medan den förra diktsamlingen utgick från "krigets plats" utgår den Augustnominerade "Minnen av infraröd" i stället från ett diktjag som befinner sig i trygghet.
– Frågan är då "vad är trygghetens plats?". Men som så ofta återkommer jag till våldets olika skepnader. Krigets våld, men också ensamhetens våld, mobboffrets våld.
Om våld handlar det också i Amat Levins tjocka historieverk "Svart historia", där han berättar om en historia som ofta reduceras till berättelser om enbart slaveriet, men som är full av frihetskämpar, legendariska riken och århundraden av förtryck.
– Det är många som går runt och bär på fördomar om afrikansk eller svart historia som jag hoppas att den här boken kan hjälpa till att utmana, säger han.