Simone Tufvesson är ägare till Hargs bruk.
I de östra delarna av Uppsala län i Östhammars kommun hittar man Hargs bruk vid Östersjön. Bruket grundades på 1600-talet av landshövding Hans Kyle.
På bruket som än i dag är i drift har det funnits tegelbruk, järnbruk och sågverk. I dag är fokus på skogs- och lantbruk liksom fastighetsförvaltning.
– Främst är vi ett levande bruk där man bor och arbetar. Det är vi mycket stolta över, säger Simone Tufvesson som i dag äger och driver bruket med sin man Jakob.
Simone Tufvesson förklarar att man alltid är välkommen till Hargs bruk.
– Man kan vandra runt och titta på alla byggnader och omgivningar. De är dock inte öppna så att man gå in.
Den 15 juni var det brukets dag på Hargs bruk.
– Vi kommer även att ha vårt museum öppet där det finns tusentals föremål som använts på bruket genom åren, berättar Simone Tufvesson.
På brukets marker finns även den nyanlagda Nedhammarsforsen som via Hargån knyter ihop Östersjön med det system av sjöar som finns i trakten. Forsområdet har blivit ett populärt utflyktsmål för många som gillar naturliv.
Hargs bruk är först och främst ett bruk där man bor och arbetar. Men bruket är alltid öppet för allmänheten och den som vill titta på alla byggnader på området. Det säger ägaren Simone Tufvesson.
I nordöstra Uppland hittar vi Lövstabruk. Redan 1626 drog de nederländska köpmännen Willem de Besche och Louis de Geer i gång järnhanteringen på orten. Forskare menar att de båda männen var med och lade grunden till dagens tunga industri i Sverige. Bruket var under många år det största i Sverige.
Trehundra år senare – 1926 – lades järntillverkningen ned. I dag är orten ett enda stort utomhusmuseum där många av byggnaderna är från 1700-talet, byggda strax efter rysshärjningarna 1719.
Här visar Ingmar Nilsson upp en uppstoppad hästhov som finns på herrgården i Lövstabruk. På herrgården i Lövstabruk finns mängder med sparade saker.
Sommaren är höjdpunkten med mängder av aktiviteter.
– Från och med midsommar och fram till skolstaten i augusti har vi varje dag mängder med guidade turer i herrgården, biblioteket och trädgården liksom olika aktiviteter för barnen och så håller vi vårt unika vagnsmuseum öppet, säger Carola Fredén, verksamhetsansvarig hos stiftelsen Leufsta som ansvarar för besöksverksamheten på bruket.
Hon konstaterar i nästa andetag:
– Men ska man lyfta fram någon så är det vår hantverksdag 6 juli där vi kombinerar en hantverksmarknad med den årligen återkommande kammarmusikfestivalen.
Herrgårdsbyggnaden i Lövstabruk om du står i den botaniska park som finns där.
Vänder man sedan huvudet nordväst så hittar man Strömsbergs bruk som ligger i anslutning till Tämnarån.
Bruket byggdes 1643 av Wellam Wervier. På bruket tillverkades till en början muskötplåt. Under rysshärjningarna 1719 attackerades bruket, men klarade sig bra till skillnad från Lövstabruk och Harg som båda brändes ned.
Angelika Lindström-Adén driver cafét i Strömsberg. Här står hon vid dammen. Hit kan man paddla om man är på tur i Tämmarån. Paddlingen på ån är uppdelad på sex sträckor, med olika svårighetsgrad, som är mellan fem och elva kilometer långa. Totalt är paddlingen fem mil lång från sjön Tämnaren till Karlholmsbruk och Bottenhavet.
– Det som många brukar reagera på när de kommer till Strömsberg är att i stort alla hus här är vita. En del brukar också kalla Strömsberg för det "vita bruket" på grund av det, berättar Angelika Lindström-Adén som tillsammans med sin man Johan driver Strömsbergs café.
Strömsberg brukar av en del kallas för det "vita bruket" av en del på grund den vitrappade fasaden på de flesta hus.
I bruket bjuds det på många olika aktiviteter där höjdpunkten är Strömsbergsdagen 17 augusti.
Genom orten går Tämnarån. I dag är det möjligt att paddla fem mil på ån från sjön Tämnaren i Heby kommun till Karlholmsbruk vid Bottenhavet.
Längs med kanotleden finns flera landstigningsställen, bland annat i Strömberg. Vid vissa av dem kan man hyra kanoter eller stanna och fika.
– Man ska inte underskatta Tämnarån och paddlingen där. Det är bra träning och säkert en viss utmaning för en del, säger Angelika Lindström-Adén.
Om bilder kunde berätta. Bilden är från tidigt 1917. Männen på bilden tillhörde det arbetslag som arbetade på herrgården med diverse sysslor. Vissa av dem körde vagnarna, andra var postbud och några var stallkarlar.
Den nyanlaga Nedhammarsforsen vid Hargs bruk har blivit ett populärt utflyktsmål.
De flesta hus liksom herrgården i Lövstabruk har en gulaktig färg.
Det finns ett vagnmuseum i vid herrgården i Lövstabruk. Flera av vagnarna har använts vid inspelningar av svenska filmer.
Angelika Adén-Lindström utanför det gamla brukskontoret där hon och hennes man Johan i dag driver ett café.
Här visar Ingmar Milsson och Carola Fredén upp husorgeln på herrgården i Lövstabruk.
Matsalen på herrgården i Lövstabruk.
Bruksmiljö i Strömsberg.