Johan Lugnegård, chefsläkare Akademiska sjukhuset, säger att vissa funktioner som är uttagna i strejk är kritiska för att sjukhuset överhuvudtaget ska kunna hållas öppet.
Johan Lugnegård, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att man nu arbetar för att klara patientsäkerheten.
– Funktionerna med transport och logistik är blodomloppet inom sjukhuset. Vi kan varken få dit medicinskt material eller få bort avfall, säger han.
Enligt Johan Lugnegård måste sjukhuset minst klara att hålla samma kapacitet som under sommaren för att inte äventyra patientsäkerheten.
Två grupper som är uttagna i strejk är direkt kritiska för möjligheten att hålla sjukhuset öppet. Det är dels teknikerna på driftcentralen samt personal på den steriltekniska avdelningen.
– Vi behöver bemanning i sterilcentralen för att kunna ha operationsverksamheten i gång i någon omfattning. Driftcentralen måste också vara bemannad för att sjukhuset ska kunna vara öppet. Vi kan till exempel inte köra hissarna om driftcentralen är stängd. Vi kan inte låta det gå så långt att vi riskerar patientsäkerheten, säger Johan Lugnegård.
Därför är detta några funktioner som måste lösas. Det kan till exempel handla om att vissa funktioner betecknas som samhällskritiska och att regionen inleder förhandlingar med facket om så kallad skyddsbemanning. Det kan också handla om att omfördela personal.
Kan du själv tvingas ställa dig och koka operationsinstrument i sterilcentralen?
– Det har jag inte kompetens för. Men det kan finnas lokala lösningar, säger Johan Lugnegård.
Även Vårdförbundets varsel om bland annat övertidsblockad, som kan träda i kraft om en vecka, väntas få stora konsekvenser i vården. Men fokus just nu är Kommunals varslade strejk som inleds på torsdagsmorgonen om parterna inte kommit överens innan dess.
– Vi hanterar ett elände i taget, säger Johan Lugnegård.
Exakt på vilket sätt man gör för att ha de kritiska funktionerna i gång är en fråga för den särskilda sjukvårdsledningen, det som populärt kallas staben när regionen nu gått upp i stabsläge för att hantera konflikten. Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Köhler leder arbetet där.
Han säger att den varslade konflikten snabbt får mycket stora effekter inom vården.
– Det kommer att få effekter inom akutsjukvården inom några timmar, säger Mikael Köhler.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, är ansvarig för att leda sjukvården under stabsläget.
När det handlar om leveranser av läkemedel och varuförsörjningen finns till viss del avtal med alternativa funktioner. Men Mikael Köhler befarar ändå att effekterna kan bli allvarligare av strejken än vid den så kallade materialkrisen, när Apotekstjänst inte kunde leverera material enligt avtalet, vilket då tvingade Akademiska sjukhuset att ställa in operationer. Även transporter av prover från vårdcentralerna till laboratoriet påverkas.
– Det kan bli så att man får skicka patienten till sjukhuset i stället för att skicka proverna, säger Mikael Köhler.
Sophanteringen är ett kapitel för sig.
– I soporna kan det finnas väldigt obehagliga grejer som ska bort innan det blir en sanitär olägenhet.
Han är också oroad av vad som händer när teknikerna på driftcentralen på sjukhusen går ut i strejk.
– Jag har varit med när fläktarna lagt av, och det bara varit minuter från allvarliga händelser i vården. Under operationer måste man ha ett övertryck för att inte få in bakterier, bara som ett exempel, säger han.
Kommunals strejk kan träda i kraft klockan 07.00 den 18 april och Vårdförbundets blockad mot bland annat övertidsarbete den 25 april klockan 16.00.