Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapsdirektör i Region Uppsala, säger att alla regionanställda kommer att ha en viktig uppgift i ett förstärkt beredskapsläge.
Det skärpta säkerhetspolitiska läget har fått flera aktörer i samhället att se över sin beredskap. Det senaste exemplet är Region Uppsala som nu beslutar att personalen ska krigsplaceras.
– Regionen har flera samhällsviktiga uppdrag vid sidan av sjukvården. De måste fungera även i en situation med höjd beredskap. Det handlar om allt från tandvård till kollektivtrafik, säger Jan Stangebye, säkerhets- och beredskapsdirektör i Uppsala.
Beslutet gäller samtliga tillsvidareanställda inom regionen. I den mån som några av de anställda redan har en krigsplacering, till exempel i det militära försvaret, så sker det en dialog mellan de organisationer som har anspråk på personen i fråga. Utgångspunkten är då att krigsplaceringen ska vara i den funktion där man gör mest nytta. Enligt Jan Stangebye är det väldigt få personer som det varit aktuellt med konkurrerande krigsplaceringar för.
Att vårdpersonal och bussförare behövs även i krigstid är naturligt. Men är det nödvändigt att krigsplacera även ekonomer och nämndhandläggare?
– Ja. Alla har viktiga uppgifter. Sjukvårdspersonal behöver lön även i händelse av krig. Och om det finns områden eller uppdrag som regionen bestämmer att inte göra i händelse av krig, så kommer vår personal att ställas till förfogande för andra arbetsuppgifter, säger Jan Stangebye.
Att regionen nu gör detta är för att i sin planering veta vilken personal man har tillgång till i en situation med höjd beredskap. Dessutom är det andra lagar som gäller om man vid höjd beredskap arbetar på en krigsplacerad tjänst. Till exempel blir arbetstidsveckan 60 timmar i stället för 40.
Det är många med sjukvårdsutbildning och legitimation som jobbar administrativt i dag. Kan de gå in och jobba i vården om det blir krig?
– Eftersom utvecklingen på det medicinska området går snabbt kan även de som har en legitimation behöva kompletterande utbildning om de inte jobbat kliniskt på flera år. Dessutom kan alla mellan 16 och 70 år genom civilplikt åläggas att jobba i vården. Och vi måste vara beredda att ge utbildningar och övningar för dem som kommer in och jobbar, säger Jan Stangebye.
Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande i Uppsala, säger att krigsplaceringen för regionens anställda var ett självklart beslut.
Helena Proos (S), regionstyrelsens ordförande, säger att det var ett självklart beslut.
– Region Uppsala har ett enormt ansvar i totalförsvaret. De flesta känner att världen är förändrad, och för de anställda blir det här en trygghet i att man vet vilken uppgift man har i en krigssituation, säger hon.