Varje förvaltning i kommunen måste arbeta självmordsförebyggande om det ska ge effekt, menar Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.
I Uppsala län dör i genomsnitt en person i veckan genom självmord. Ändå saknar alla kommuner i länet handlingsplaner för att motverka självmord enligt organisationen Suicide Zero, som sammanställt uppgifter från en färsk undersökning gjord av Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
– Det måste bli en del av kommunens löpande arbete. Varje förvaltning måste arbeta med frågorna och de ska finnas med i ordinarie verksamhetsplan och budget, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero.
Socialstyrelsen har nyligen lagt ihop information från dödsorsaksregistret med uppgifter från socialtjänsten. Resultatet? Att 30 procent av alla män och 42 procent av alla kvinnor som dör i självmord har haft kontakt med socialtjänsten. Många gånger långvarig. Kommunernas arbete spelar därför en viktig roll.
I november 2019 berättade UNT att arbetet med handlingsplaner för att motverka sjävmord var igång i hela länet. Trots det har alltså ingen av kommunerna tagit fram en sådan ännu.
Enligt Erik Klingenberg som är suicidpreventionssamordnare på Region Uppsala har de flesta kommuner ändå börjat arbeta efter den vägledning som regionen tagit fram för hur kommunerna kan bygga upp sitt självmordsförebyggande arbete.
– De har börjat i den änden i stället för att börja med att ta fram helt egna planer, säger han.
Men Rickard Bracken på Suicide Zero ser risker med det arbetssättet.
– Ska man lyckas förebygga måste kommunerna själva vara med och jobba. Alla förvaltningar behöver arbeta med frågan, säger han och ger exempel:
– Tekniska förvaltningen, vilka hotspots har vi? Äldreomsorgen, hur jobbar vi med socialt isolerade? Hur jobbar skolan med psykisk ohälsa och så vidare.
Tierp är den kommun med högst andel självmord i relation till befolkningen i Uppsala län, med 25 självmord per 100 000 invånare och år. Att jämföra med Knivsta som ligger klart lägst i länet med sex självmord per 100 000 invånare.
Varför just Tierp sticker ut är inte klartlagt, men enligt forskningen spelar vissa förutsättningar stor roll. Det handlar om utbildningsnivå, tillgång till arbete, ekonomiska förutsättningar och till viss del förekomst av maskulinitetsnormer.
Anna Hällström är närvårdsstrateg på Tierps kommun. Enligt henne kan en förklaring också vara att män oftare väljer våldsamma metoder som leder till döden vid självmordsförsök.
– En riskfaktor är tillgången till metoder och här har vi mycket landsbygd med jakt. Det finns tillgång till medel för våldsammare metoder.
Nu gör kommunen ett omtag med det självmordsförebyggande arbetet och ska, som en av tre kommuner i länet, ta fram en egen handlingsplan. Målet är att den ska bli klar under året och att alla kommunala enheter ska börja arbeta efter den nästa år.
– Det är en plan för hur vi ska jobba strategiskt och hur vi ska involvera alla verksamheter. Vi har ett ansvar som arbetsgivare men vi har också skola, socialtjänst, vård och omsorg och stadsbyggnad till exempel, säger Anna Hällström.
Utöver handlingplanen ska personal inom olika delar av förvaltningen utbildas till första hjälpare i psykisk hälsa. Ett arbete som sköts upp förra året på grund av pandemin. Kommunen har också ett erfarenhetsutbyte med länets andra mindre kommuner med liknande problem.
– Alla små kommuner har begränsade resurser. Vi behöver dela kompetensen och ta hjälp av varandra.