Villa Anna har varit ett givet stopp för matälskare i Uppsala i många år nu. Om vartannat till och med det definitiva toppstället. Nivån på matupplevelsen och den allmänna kvalitetskänslan har alltid varit vidunderligt hög. Den här gången är sannerligen inget undantag. Matsalen är alltjämt sig lik, men patrullen har kunnat skönja ett uppsving och fler gäster på plats än vanligt under testperioden, vilket givetvis ger en boost till upplevelsen. Menyn är liten och mycket fokus läggs vid de två menyerna, men det går utmärkt att sy ihop ett eget urval.
Starten är helt fantastisk med Tilltugg x 3. Består av en tartelette med potatispannacotta och löjrom som smakar vår, en bit friterad svartkål med picklad kålrabbi som vilar i ostronemulsion (krispigt, lent och syrligt) och sist men inte minst en minibrioche med oxsvansragu och talgpulver som får patrullen att skratta rakt ut av glädje. Tar man det utmärkta vinpaketet till får man såväl en snaps med grapefruktton och en lokal öl till tilltuggen. Äventyrligt och skojigt.
Nästa rätt i lilla menyn är ett 64-gradersägg med svamp i en pöl av oerhört mustig buljong, plus riven gravad äggula och tryffel. Är precis så härligt som det låter.
Fiskrätten bakad torsk med höbakad svartrot, rökt smör och ett slags misochips är också en rätt som får patrullen att sucka högt, och även njuta av den vackra presentationen. Plus också för extra knapriga hasselnötter till.
Tartar på reninnanlår är en smart historia, där crème fraiche med enbär bidrar med både friskhet och tydlig enbärssmak som förstärker viltkänslan. Därtill även pistasch och hårdost som komplement till det sammetslena köttet.
Den lättrökta regnbågslaxen kommer med picklade senapsfrön, äppelkräm, kärnmjölk och ramslöksolja. Fisken är mjäll med subtil röksmak med tillbehör som ger hopp om kommande vår och försommar. Ryggbiff från Dalsjöfors är en tuffare historia som serveras med variation på lök och en gruyerekräm, bland mycket annat. Man kan även ta in friterad potatis med tegelost som tillbehör. Maffigt.
Efterrätterna landar sedan som fröjdefulla smekningar. Eller vad sägs om sorbet på ängsyra med yuzucurd, blodapelsinkräm, verbenaolja och lakritsmaräng? Patrullen dånar av denna symfoni av syrlighet och någon mumlar ”topp fem bästa efterrätter i livet”.
Ugnsbakad äppelglass med lavendelbrulee är lite som två rätter i en. Dels den väldigt blommiga bruléen och dels den veritabla äppelfest som består av en skopa mild bakad äppelglass med en betydligt mer intensiv sorbet på äppelskal ovanpå. Med dryckesmenyns ”iscider” från Brännland i Västerbotten blir äppelupplevelsen så total att det är lätt att glömma bort bruléen.
Det är sannerligen en upplevelse att besöka Villa Anna. Maten är förstklassig och vinpaketen tillför verkligen en dimension. Miljön är sval och elegant men samtidigt en smula speciell med de blängande ansiktstavlorna på ena långsidan som möjligen kan sägas ge lite karaktär, men inte faller alla i smaken. Servicen är mycket god, men blir kanske inte så personlig då det är flera olika som serverar rätterna. Tidigare var upplevelsen mer formell och smulorna borstades bort med en silverborste. En del saknar det, andra inte. Det är emellertid petitesser i sammanhanget. Nivån är helt enkelt hög på alla fronter och alla som uppskattar nordiska smaker med mycket djup har här mycket att njuta av.