12 miljarder kronor. Så stort är värdet på de över 600 donationer till Uppsala universitet som förvaltas av Uppsala Akademiförvaltning genom placeringar i skogsmark, jordbruk, fastigheter och värdepapper.
Med så stora värden har Akademiförvaltningen mycket makt och kraft när det gäller att göra avtryck och vara ett föredöme i frågor om klimat, miljö och hållbarhet. Det menar tretton av universitetets egna professorer och forskare. I en skrivelse till universitetsledningen efterlyser de ett uppdrag till Akademiförvaltningen att utveckla sitt klimat- och miljöarbete.
– Uppsala universitet ska vara en föregångare när det gäller hållbarhet. Det står i universitetets nya mål. Då måste Akademiförvaltningen också rätta in sig i det ledet, säger David van der Spoel, professor och prefekt vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi.
Universitetets nya mål antogs före jul och ska innebära ett kliv framåt i hållbarhetsfrågor. I målen beskrivs just hållbar utveckling som samhällets största utmaning. Universitetet säger sig nu vilja ta en ledande roll på vägen dit och vara ett föredöme när det gäller hanteringen av ändliga resurser.
– Om inte Akademiförvaltningen också är etisk och hållbar kommer förtroendet för universitetet att minska, vilket kommer att göra det svårare att uppnå de högt ställda målen, säger David van der Spoel.
I informationen om Akademiförvaltningen på både Uppsala universitets och den egna hemsidan finns endast lite nämnt om hållbarhetsmål, då främst inom skogsbruket. Där framhålls att förvaltningen har branschens miljöcertifieringar och arbetar med ett helhetstänk för ögonen när det gäller klimat och miljö.
Det är bra att branschstandarden följs men det räcker inte, menar David van der Spoel, som bredvid sitt yrke är engagerad i just skogsfrågor.
– Forskningen säger tydligt att åtminstone 20 procent av en skog ska sparas vid avverkning för att säkerställa den biologiska mångfalden. Den så kallade FSC-standarden i Sverige som Akademiförvaltningen följer är på 5 procent, säger han.
Kent Berg, chef på Akademiförvaltningen, delar inte bilden av att forskningen är tydlig.
– Det finns motsatta uppfattningar inom forskarkåren om vad som är bäst. Vi följer branschens överenskommelser. Om forskningen visar att dagens metoder inte är långsiktigt hållbara får vi anpassa oss, säger han.
Hållbarhetsperspektivet finns i dag i hela Akademiförvaltningen, uppger Kent Berg. Men förvaltningen måste bli mycket bättre på att berätta om det.
– Sedan 2015 har vi bara fossilfria investeringar i vår finansportfölj, vi investerar i solel och utvärderar det för att se var det är lämpligt för ny installation, och vi har årliga mål för att minska energianvändningen i våra fastigheter.
Men, påpekar Kent Berg, som förvaltare av donationer – den äldsta går tillbaka ända till Gustav II Adolf – är de skyldiga att följa donatorernas vilja.
– Vi kan inte använda stiftelsernas medel för att driva politiska eller miljömässiga ståndpunkter. Vår uppgift är att förvalta donationerna på bästa sätt, bland annat genom att nå bästa möjliga avkastning.
Finns det någon konflikt mellan det och mål om hållbar utveckling?
– Nej. Vi har funnits i 400 år. Hade vi inte arbetat långsiktigt hade det inte varit så. Det går i hand med ett miljö- och klimattänk.