I Boländerna görs en av de största investeringarna i Uppsala på många år. Det handlar om Vattenfalls satsning på 3,5 miljarder kronor för att framställa fjärrvärme med delvis nya metoder.
Investeringen är i pengar räknat långt mer kostsam än andra aktuella storbyggen i Uppsala, som utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet, (1,2 miljarder kronor) och 100-huset vid Akademiska sjukhuset (2,7 miljarder).
Vattenfalls arbete i Boländerna omfattar en rad byggnader och installationer. Den absolut största är ett värmeverk kallat Carpe Futurum (fånga framtiden) som beräknas kosta cirka två miljarder kronor.
Carpe Futurum, som uppförs nära korsningen Bolandsgatan – Stålgatan, började byggas för drygt ett år sedan. Värmeverket ska bli 50 meter högt och kommer att ses från stora delar av Uppsala.
När anläggningen står klar hösten 2021 ska den förse cirka 50 000, eller en tredjedel, av Uppsalas hushåll med fjärrvärme. Carpe Futurums uppgift är enkel: vatten ska hettas upp och ledas i underjordiska rör till Uppsalabornas bostäder.
Men i praktiken krävs givetvis avancerade tekniska installationer för att det hela ska fungera.
I februari anlände en av de viktigaste tekniska pusselbitarna i Carpe Futurum-bygget. Det är en 37 meter lång och 66 ton tung rökgasrenare som fraktades per lastbil till Boländerna. Idag, några veckor senare, står den gigantiska rökgasrenaren på plats.
En vanlig dag jobbar upp till 200 personer på anläggningen. En viktig del i det arbete som nu pågår är byggandet av värmeverkets stomme. På långt håll syns hur lyftkranar matar in stålbalkar till hantverkarna och byggnaden tar långsamt form.
Enligt Vattenfall finns ett övergripande mål med installationerna i Boländerna.
– Hela syftet bakom investeringen är att få ner klimatavtrycket, säger Johan Siilakka, anläggningsutvecklingschef vid Vattenfall Värme i Uppsala.
Det handlar om att pressa ner utsläppen av fossila bränslen. I många år har anläggningen i Boländerna framställt fjärrvärme med torv. Men det räknas som ett fossilt bränsle och i mars 2019 eldade man med torv för sista gången.
I Carpe Futurum ska vattnet istället värmas med biobränslen, till exempel trärester från skogsavverkning eller virke från rivna hus. När värmeverket går för fullt krävs det träleveranser med en lastbil i timmen dygnet runt.
I det nya värmeverkets panna ska bränslet föras in till en svävande, bubblande sandbädd som kan hålla cirka 900 grader. Den tekniken möjliggör minskade utsläpp av kväveoxid.
För att fånga upp stoft från träeldningen ska rökgaserna ledas genom textilfilter som kan liknas vid tusentals små dammsugarpåsar. I ytterligare ett reningssteg används en katalysator med ungefär samma teknik som i bilar.
Utsläppen från den 100 meter höga skorstenen ska främst utgöras av icke-fossil koldioxid.
– Dessutom rör det sig om bland annat svavel, men det är försumbara mängder, säger Johan Siilakka.
Rökgaser från anläggningen renas med vatten som leds ut i Fyrisån. Den mängd miljöstörande ämnen som hamnar i åvattnet har godkänts av Mark- och miljööverdomstolen.
En hel del fossila utsläpp lär komma från de lastbilar som transporterar trä till värmeverket.
– En stor del av biobränslet hämtas i närområdet. Det ger mindre utsläpp än när vi använde torv från Härjedalen och Vitryssland. Vi arbetar för fossilfria transporter, säger Johan Siilakka.