En propellerförsedd maskin på ungefär ett kilo är Uppsalapolisens senaste verktyg för att få ner brottsligheten. Nyligen beslutade polisen att fyra stadsdelar som anses extra brottsbelastade ska patrulleras med drönare. Det handlar om Gottsunda, Gränby, Stenhagen och Sävja.
På taket till ett parkeringsgarage i Gränby demonstrerar polisen en kameraförsedd drönare, eller UAS, Unmanned Aerial System, som det heter på polisspråk.
Ett svagt surrande hörs när UAS-operatören startar drönaren och de små propellrarna snurrar igång. Via manöverpanelen skickar han upp farkosten i luften.
Den har en maxfart på 70 kilometer i timmen och försvinner snabbt iväg. När maskinen hunnit ett femtiotal meter syns den bara som en prick på himlen och ljudet går inte längre att uppfatta.
Drönarens kamera överför kontinuerligt bilder till operatörens skärm. Bilderna har så hög upplösning att det utan vidare går att avläsa registreringsskylten på en bil som är fotograferad på hundra meters håll. Drönaren kan även ta bilder i mörker.
– Låt oss säga att det inträffar en skjutning. Med hjälp av drönarbilder kan insatsledaren få en helt annan översikt av området och var poliserna bör placera sig, säger Uppsalapolisens presstalesperson Jonas Eronen.
Han tar ytterligare ett exempel.
– Får vi in ett tips om att en narkotikaleverans ska ske på en viss plats så är det en stor fördel att kunna bevaka från luften vilka personer och fordon som rör sig i området, säger Jonas Eronen.
Ett annat användningsområde är att hålla koll på stora folkmassor som vid demonstrationer och sportevenemang.
– Under valborgsfirandet i Uppsala är det troligt att vi kommer att ta hjälp av drönare, påpekar Jonas Eronen.
Han framhåller att det är billigare att använda drönare än helikopter och att bilderna dessutom blir skarpare.
Fram tills nyligen har Uppsalapolisen bara haft någon enstaka drönare men antalet, som är hemligt, ökade i fjol.
När det gäller övervakning av de fyra utvalda bostadsområdena i Uppsala kan drönare skickas upp vilka tider på dygnet som helst, enligt polisen.
Det handlar om realtidsbevakning för att kunna beordra ut en patrull om något inträffar men även att ta bilder vid brottshändelser som kan användas som bevis.
Polisen har utlovat att man inte ska filma särskilt integritetskänsliga platser som bostäder. Det kan däremot handla om att ta "översiktsbilder av byggnader och filma rörelser som sker mellan fastigheter i ett bostadsområde".
För att värna den personliga integriteten är det endast poliser med särskild behörighet som får ta del av bildmaterialet i kamerorna.
Även Uppsala kommun tar i ökad utsträckning hjälp av kameror för att förebygga och dokumentera stök och brott.
Kommunen har tillstånd för 19 kameror i centrala Uppsala och ansöker hos Datainspektionen om att få sätta upp lika många till. Bland annat vill kommunen bevaka delar av Dragarbrunnsgatan med kameror.
Enligt kommunalrådet Erik Pelling (S) vill kommunen dessutom ha kamerabevakning i Gränby, Stenhagen och Sävja. Även polisen vill se fler kameror i dessa stadsdelar.
Hur kommer det sig att kommunen ser behov av fler bevakningskameror just nu? Kameror har ju funnits länge.
– Den upplevda otryggheten i centrala Uppsala har ökat och det har varit flera incidenter med rån och överfall. För att komma till rätta med det är bevakningskameror ett bra verktyg, säger Erik Pelling.