Kommunstyrelsen har därför fattat beslut om att anta en handlingsplan som sträcker sig över tre år. Tanken är att arbetet på området ska bli mer samordnat och systematiskt.
– Det finns ett behov att jobba i den här riktningen. Inte minst med tanke på det mer polariserade klimatet i samhället i dag. Å ena sidan finns ett starkt stöd för mångfald och tolerans, å andra sidan finns hatiska tendenser, säger Gro Hansen, utvecklingsledare på kommunledningskontoret.
Hon exemplifierar med det brandattentat som riktades mot moskén i Uppsala på nyårsdagen för två år sedan. Direkt efter dådet samlades många Uppsalabor, både aktivister och vanliga medborgare, för att "kärleksbomba" moskén med blommor och hjärtformade hälsningar.
I handlingsplanen ingår ett starkare samarbete med civilsamhällets föreningar där mycket kompetens finns samlad. Kunskapen i den egna organisationen ska höjas. Här kan kommunens anställda räkna med olika utbildningsinsatser under de närmaste åren. Det handlar också om att följa utvecklingen på området för att kunna sätta in förebyggande insatser.
Uppsala är sedan ett tiotal år medlem av Eccar, den europeiska koalitionen av städer mot rasism. Det medlemskapet är troligen ganska okänt för Uppsalaborna, något som det nu ska bli ändring på. Dessutom kommer Uppsala att inom kort ansöka om att bli värdstad för Mänskliga rättighetsdagarna 2019 eller 2020. Det är Nordens största konferens inom området som under tre dagar brukar hysa upp till 4 000 deltagare.