Upphandlingar kräver personal som bara ägnar sig åt just upphandlingar. Blir det i slutändan verkligen billigare att upphandla än att göra allt själv?
– Det finns ingen svensk undersökning gjord, men EU-kommissionen tittade på frågan 2011 och kunde visa att det offentliga sparar 10–15 procent på att genomföra upphandlingar. Då har man räknat med kostnader för personal på upphandlingsenheter och annat, säger Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet.
Vissa menar att jakten på låga priser inom offentlig verksamhet leder till så dålig kvalitet att det kostar samhället mycket på andra sätt. Är det så?
– Myndigheterna kan välja om pris eller kvalitet ska vara viktigast i varje upphandling. Eftersom det offentliga har begränsade resurser blir priset en viktig faktor. Men det innebär ju inte att kommunerna ska behöva köpa ruttna apelsiner bara för att de är billigast, de kan fortfarande ställa krav på vilken typ av apelsiner man vill ha. Är priset onormalt lågt är de dessutom skyldiga att fråga leverantören om den verkligen kommer att kunna leverera till det angivna priset.
Vad mer behöver myndigheten kolla upp under upphandlingen?
– Den kan kontrollera sånt som företagets årsomsättning och att de betalat skatter och sociala avgifter. Men det skulle bli för dyrt och krångligt att kolla alla uppgivna uppgifter.
I höstas havererade skolskjutsar och färdtjänst i Uppsala, eftersom ett av de vinnande företagen varken hade tillräckligt med bilar eller chaufförer. Borde kommunen ha kollat företaget mer?
– Kommunen ska inte behöva åka ut och till exempel fota antalet bilar. De får lita på att företaget har de resurser som krävs för att utföra uppdraget. Företaget själv har ju inget att vinna på att uppge felaktiga uppgifter, utan kan råka på en massa problem och riskerar bland annat att stämmas.
Vissa menar att seriösa företag slås ut av företag som har väldigt låga löner eller bara har anställda med nystartsjobb och därför kan lägga jättelåga anbud. Är det så?
– I vissa branscher, som bygg- och städbranschen, har det varit ett problem. Därför har reglerna ändrats och myndigheter måste nu ställa krav på minimilön och att arbetsvillkoren är att likna vid kollektivavtalens villkor. Men myndigheterna har ju även tidigare kunnat ställa krav i upphandlingar på till exempel att personalen ska ha lång erfarenhet.
Hur duktiga är svenska myndigheter på att göra bra upphandlingar?
– Överlag är kompetensen relativt hög. Men det är en komplicerad lagstiftning så det behövs ständigt utbildning.
Vad är det som är så komplicerat?
– Lagen om offentlig upphandling består av fyra lagar och åttio kapitel. Många av reglerna är politiska överenskommelser mellan EU:s 28 medlemsländer och det är ibland otydligt vad som menas. Till exempel det här med att man måste granska ett onormalt lågt bud, men det är inte preciserat vad "onormalt lågt" är.
– Men generellt funkar den offentliga upphandling mycket bra i Sverige. Det är bara i någon promille av alla upphandlingar som det går fel. Men det är tyvärr de som uppmärksammas.
Menar du att offentliga upphandlingar har ett oförtjänt dåligt rykte?
– Ja definitivt. Misslyckanden liknande det som nu hänt med materialbristen på sjukhusen beror sällan på själva upphandlingsregelverket. Sånt kan lika väl hända om verksamheten bedrivs i egen regi.