– Hos oss får du, tillsammans med andra som upplevt liknande situationer, möjlighet att dela det du varit med om och se att du inte är ensam, säger Camilla Linde fil kand leg. psykoterapeut, som leder gruppen i Uppsala tillsammans med Karin Håkansson.
Karin Håkansson är barnmorska, samtalsterapeut och sexolog.
– "Hur mår jag och varför hamnade jag i den här relationen?". "Hur kan jag arbeta för att inte gå in i en liknande relation igen?" är exempel på saker som vi kommer att ta upp, berättar Karin Håkansson.
Den nya samtalsgruppen på Kvinnobyrån, en del av Uppsala Stadsmissions verksamhet, riktar sig till kvinnor, 18-25 år, som upplevt våld i en nära relation.
Gruppen jobbar med olika teman såsom skam och skuld, porr, sociala medier, sexualitet och vad ett sexuellt övergrepp är.
– Unga tjejer och kvinnor blir lätt manipulerade till att tro att övergrepp är vanligt eller okej, säger Karin Håkansson och Camilla Linde.
De menar att dagens ungdomar utsätts för en mycket oempatisk miljö på nätet med ett konstant brus från sociala medier.
– Det förekommer en otrolig kroppshets och man matas med heteronormativa könsroller. Porr är lättillgängligt och skapar förväntningar kring avancerat sex som inte fanns för 5-10 år sedan, säger Karin Håkansson.
Den som är eller blivit våldsutsatt hamnar ofta i en känsla av att "det är mitt fel".
– Vi kommer att försöka sortera ut varför vi känner skuld och skam, berättar Camilla Linde.
– Vi kommer också ta upp vad som händer med sexualiteten när man har blivit utsatt för sexuella handlingar mot sin vilja, säger Karin Håkansson.
I gruppen får deltagarna själva vara med och ta ställning till vad som är viktigt att ta upp. De väljer också vad och hur mycket de vill berätta.
– Vi som leder gruppen har lång erfarenhet av att möta människor som levt och lever i olika typer av våldsrelationer och det som sägs här, stannar här, säger Karin.
– Det här är ett forum där man själv får chans att komma fram till var den egna gränsen går. Om du blivit utsatt behöver du någon som står på din sida som kan tala om att det som hände inte var okej, säger Camilla.
Många tänker att våld i en nära relation handlar om fysisk misshandel. Men våld kan också vara sexuellt, psykiskt, digitalt, ekonomiskt, hedersrelaterat och materiellt.
– Fysiskt våld kan du polisanmäla och få en direkt bekräftelse på att det är fel, men det psykiska våldet handlar om att bli manipulerad. Psykiskt våld är lätt att trycka undan då det inte syns, men det är lika mycket ett övergrepp och får samma konsekvenser som det fysiska, säger Camilla Linde.
Hur vet man om man lever i eller har levt i en destruktiv relation?
– Det handlar om att partnern utövar olika typer av kontroll. Över exempelvis umgänge, klädsel och livsstil, säger Karin Håkansson.
Hon menar att det i dag finns många forum att utöva sin makt digitalt. Exempelvis genom att bestämma över vilka Facebookvänner partnern har, eller genom att kräva platsidentifiering på telefonen.
– När relationen begränsar en i vardagen och du går med på saker som du inte gick med på i början eller upplever att det du säger inte har samma värde som det partnern säger, är det destruktivt, säger Camilla Linde och fortsätter:
– När partnern tar bort ens fria vilja och exempelvis är den enda som ”får” ta initiativ till sex eller bestämma när man ska träffa familj och vänner. Eller kräver att du ska sms:a eller ringa x-antal gånger under en dag.
Camilla Linde och Karin Håkansson menar att den som utsätts/utsatts för våld behöver hjälp att känna efter var de egna gränserna går och sedan våga stå upp för dem.
– Min gräns har jag rätt till. Och i Kvinnogruppens grupp kan du få stödet genom att samtala med andra som varit med om liknande situationer, säger Camilla Linde och fortsätter.
– Alla kan hamna i en destruktiv relation. Därför måste vi ta bort det tabu som finns och våga prata om vad det innebär. En partner har både goda och dåliga egenskaper och det kan vara svårt att se och förstå när relationen är destruktiv.
Karin Nyström är kurator på Flogsta ungdomsmottagning. Hon är anställd via Uppsala ungdomsjour och jobbar med rådgivande och stödjande samtal till ungdomar i åldersgruppen 13-23 år. Hon ser att behovet av stöd till yngre som utsatts för sexuellt våld är stort.
– Av de flickor och kvinnor som går hos mig har en majoritet blivit utsatta för sexuella kränkningar av något slag. När vi kartlägger hur de haft det i livet, kommer det fram.
Majoriteten av dem hon träffar är tjejer som lever i en heterosexuell relation. Men hon möter också homosexuella, ickebinära, transpersoner och asexuella personer.
– Jag ser ett stort behov av den typen av grupp som Kvinnobyrån startar.
En samtalsgrupp där man får träffa andra med liknande erfarenheter tror hon är en dubbel vinst.
– Det kan ta tid och ibland vara svårt att få hjälp via vården och den här åldersgruppen har inte alltid råd att bekosta egen terapi. Det här är en utvecklingsmässigt tuff ålder med nya krav, när många flyttar hemifrån och bort från sin hemstad där man haft ett nätverk.
Vad innebär sexuellt våld i en nära relation?
– Det handlar om sex som inte har med lust att göra. Att du gått med på sex för att inte göra din partner ledsen, besviken, eller arg. Du kanske har gjort det för att du känner dig rädd att din partner ska göra slut eller rädd för att denne ska vara sur hela helgen om du inte ställer upp.
Många som utsatts för sexuella övergrepp känner själva skuld och skam.
– De lägger ansvaret hos sig själva, att de borde ha sagt nej eller sagt ifrån. Men de har inte heller sagt ja. Båda har ansvar att kolla av att den andra vill. Jag brukar fråga kvinnorna som kommer hit om de har svårt att läsa av om deras partner vill ha sex, eller om de skulle ha sex med sin partner mot deras vilja. Svaret är alltid nej.
Karin Nyström säger att många tänker att våldtäkt är ett överfall på stan och inte gulliga pojkvännen som är hemma på söndagsmiddag.
– Då kan det vara tufft att inse att det man blivit utsatt för i sin relation är ett övergrepp. Enligt vår nya samtyckeslag är alla former av sex där samtycke inte finns, ett övergrepp.
Har det blivit vanligare med sexuella övergrepp?
– I och med #Metoo har man lyft på locket. Många klienter har berättat för mig att de tänkt att saker de utsatts för inte varit en stor grej tidigare, men när de hört andras berättelser inser de att det varit ett övergrepp.