Åsa Nilsson Bjervner är chef för Uppsala kommuns valkansli.
19 miljoner kronor. Så mycket kostade sommarens två val för Uppsala kommun.
– Det går till arvoden och ersättningar till våra valarbetare, sedan allt material och transporter, vissa lokalhyror och kostnader knutna till valnämnden, säger Åsa Nilsson Bjervner, chef på Uppsala kommuns valkansli.
I hela Sverige – och Europa – var söndagen en stor valdag. Då valdes kommande fem års representanter in i Europaparlamentet.
Här i Uppsala var det dubbelt upp: samma dag folkomröstade även Uppsalaborna om Uppsalas framtid.
I hela Sverige (och Europa) röstade väljarna i EU-valet den 9 juni. I Uppsala folkomröstade vi på samma gång.
Runtom i kommunen förbereddes gympasalar, skolmatsalar och föreningslokaler för att kunna tjänstgöra som vallokaler. En del öppnade för förtidsröstning redan den 22 maj.
Valkansliet har under våren haft bråda dagar med att anställa och utbilda nästan 1 700 valarbetare till alla lokaler, som visar väljarna rätt, tar emot val- och röstsedlarna och därefter även räknar rösterna.
Kön till vallokalen i Lindbackens skola ringlade sig lång under riksdags- och kommunvalet 2022. I år hade man tänkt om kring upplägget så att det skulle gå fortare att hämta sina valsedlar, berättar Åsa Nilsson Bjervner.
Totalt var 195 000 personer röstberättigade i Uppsala kommun, vilket kräver en hel del material.
– Vi har beställt 2,2 miljoner valsedlar till EU-valet och cirka 1,2 miljoner röstsedlar till folkomröstningen, berättar Åsa Nilsson Bjervner.
Valen bekostas till viss del med bidrag från staten, och så betalar Valmyndigheten för material som valsedlar och valkuvert till EU-valet.
Kommunen beställde 2,2 miljoner valsedlar till EU-valet och cirka 1,2 miljoner röstsedlar till folkomröstningen.
För Uppsala kommun är det framför allt valarbetarnas arvoden som kostar (cirka 9,5 miljoner). Administrationen, som att bemanna valkansliet med personal och ordna transporter av material mellan vallokaler, kostar cirka 7,3 miljoner.
Att köpa in tre sorters röstsedlar till folkomröstningen – ja, nej och blankt – kostar kommunen cirka 200 000 kronor. Utöver det tillkommer också kostnader för informationsmaterial, tryck av och distribution av röstkort och arbetet med sluträkningen, vilket gör att notan för folkomröstningen slutar på cirka 600 000, enligt Åsa Nilsson Bjervner.
– Det är ju samma personal och samma lokaler som vi använder till EU-valet, säger hon.