Förra året slutade med ett underskott på 543 miljoner kronor i förhållande till budget för Akademiska sjukhuset.
Akademiska sjukhuset har inte uppfyllt budgetmålen på 20 år. Nu visar en granskning av ett konsultbolag beställd av Region Uppsalas revisorer att Akademiska sjukhusets ekonomistyrning inte är tillfredställande.
– Under en lång period har sjukhuset gått med underskott. Det finns en slags tradition att man går med underskott och det är så det är, det är inget man kan göra åt det, säger Anders Toll (S), ordförande för Region Uppsalas revisorer.
Granskningen visar på stora budgetavvikelser, stora prognosavvikelser, problem i arbetskulturen som rör inställningen att budgeten och brister i rapporteringen från sjukhusstyrelsen till regionfullmäktige angående oförmåga att hålla budget. En försvårande faktor i prognosarbetet för det stora universitetssjukhuset är vidare den stora andel riks- och regionavtal som sjukhuset har.
– Vi har egentligen inte ställt frågan varför sjukhuset går med underskott och den kan inte besvaras med den här rapporten. Det finns andra saker som påverkar ekonomin, det här är en pusselbit, säger Anders Toll.
Enligt rapporten måste värdet av budgeten som styrmedel tydliggöras. Det behövs ett omtag i budgetprocessen och frågor som vilken funktion budgeten ska fylla behöver klargöras.
I granskningen framgår att regionstyrelsen under flera år låtit Akademiska sjukhuset ha större underskott än tidigare beslutat. Enligt rapporten uppfattas inte budgeten som realistisk i förhållande till uppdraget och därmed blir inte budgeten ett tillräckligt effektiv som styrmedel.
– Det är förstås individuellt, men uppfattningen är ändå att det finns en ganska utbredd inställning i många delar sjukhuset att budgeten inte är realistisk. Och det får konsekvensen att det blir andra saker som styr, säger Anders Toll.
Revisorerna beskriver att en helhetsynen på ekonomin saknas och kontrollen av kostnader och intäkter brister. Vidare har styrekonomernas arbetssätt inte varit tillräckligt verksamhetsnära, vilket lett till att verksamhetscheferna inte fått rätt stöd i ekonomiarbetet. Det finns därtill brister i ekonomisk kunskap och kompetens på chefsnivå.
– Sjukhusstyrelsen har varit positiv till att vi gjort granskningen. De har varit intresserade av att göra ett utvecklingsarbete så att man blir bättre på de här områdena.