– Jag vet inte om det anses att jag gjort fel. Jag försöker ta reda på det men har inte fått något svar.
Det säger Inga-Lill Aronsson, lektor i musei- och kulturarvsvetenskap. Hon är huvudperson i den händelse som väckt stor debatt inom och utanför Uppsala universitet om akademisk frihet. Lärare vid universitetet har bland annat påtalat att det blir svårt att undervisa om vissa ord inte får användas, att de är rädda för att anmälas och att universitetet behöver förtydliga vad som gäller.
Det var på ett seminarium som Inga-Lill Aronsson använde n-ordet för att svara på frågan om hur man kan söka information om ordet ”ras” i gamla arkiv. Hon anmäldes av fyra studenter som ansåg att hon, som varken är svart eller rasifierad, inte har rätt att använda ordet. En utredning på institutionen inleddes och på ett möte mellan Aronsson, institutionsföreträdare och universitetets likavillkorsspecialist drogs slutsatsen att "det var olämpligt att använda det aktuella ordet". Mötet avslutades med att Aronsson fick lova att inte upprepa ett beteende som kan uppfattas som kränkande.
– Jag anser att hon hade kunnat omformulera sig för att inte använda det ordet, säger Reine Rydén, ställföreträdande prefekt på institutionen.
Är det skillnad på att prata om ett ord och att använda det i andra sammanhang?
– Ja, man måste kunna prata om ord. Och det gjordes ju i det här fallet. Jag förstår om det låter lite motsägelsefullt, och det här är en komplicerad fråga. Allt beror på sammanhang.
Kom ni fram till om någon blev kränkt i det här fallet?
– Ingen av anmälarna sade sig ha blivit kränkta, men det kan ha suttit andra på seminariet som kunnat bli det.
I ett mejl till de anmälande studenterna skriver institutionen att man kommit fram till att det var "mycket olyckligt att använda det aktuella ordet". Från institutionens håll är det alltså tydligt att Inga-Lill Aronsson gjort fel.
Men detta är inte universitetsledningens hållning. Rektor Eva Åkesson, prorektor Anders Malmberg och vicerektor Torsten Svensson skriver på sin rektorsblogg att ordet "förefaller ha varit relevant i sammanhanget". Torsten Svensson säger till UNT att han sett det inspelade panelsamtalet och att han gör en annan bedömning än institutionen.
– Jag tycker att Inga-Lill Aronssons svar var klargörande och att hon inte är klandervärd.
Är det alltså universitetets hållning?
– Ja. Hon har inte gjort fel. Det anser hela universitetsledningen.
Enligt Torsten Svensson har institutionen försökt att följa universitetets riktlinjer för hur trakasserier ska utredas, men har hamnat "olyckligt" i sin slutsats.
– Man har dragit detta för långt. Enligt lagstiftningen måste någon ha upplevt sig som kränkt, det räcker inte att någon ska ha kunnat känna sig kränkt, säger han.
Och om någon på det aktuella seminariet hade känt sig kränkt?
– Att prata fritt OM begrepp är en del av universitetets själ och något helt annat än att använda ord mot någon. Vi måste självklart ha respekt för varandra, men det är en annan fråga. Det finns inga förbjudna ord och det spelar självklart ingen roll vem du är.
Torsten Svensson menar att universitetet nu behöver se över sina riktlinjer för hur man utreder trakasserier.
– Vi vill inte hamna i den här situationen igen. Det behövs troligen mindre detaljerade rutiner och mer utrymme för att använda sitt omdöme.