Fokus självmord
– Hantering av akut psykiskt sjuka, som till exempel självmordsförsök, tar mycket tid för oss. I vissa fall kan det dominera en hel kväll, säger Carin Götblad, regionpolischef för Region Mitt.
År 2019 har antalet självmordsförsök som polisen i Uppsala fått larm om varit rekordhögt. Till och med den 31 september i år fanns 721 larm registrerade. Under hela 2018, som tidigare var ett rekordår, registrerades totalt 663 larm.
– Värt att notera i statistiken är att detta är samtliga larm som kommit in till polisen i Uppsala om självmordsförsök. Det är viktigt att påpeka att det absolut inte betyder att varje larm har resulterat i ett självmord, säger Anders Östlund, kriminolog hos polisen i Region Mitt.
Även nationellt ser 2019 ut att notera en rekordhög statistik i inkomna larm om självmordsförsök till polisen. Hur mycket resurser som polisen faktiskt lägger på självmordsrelaterade ärenden kan Anders Östlund dock inte svara på. Han säger också att ett relativt litet antal personer kan stå för en ganska stor andel av de inlarmade självmordsförsöken.
För bara några dagar sedan hölls en pressträff på polishuset i Uppsala med anledning av den senaste tidens skjutningar och grova våldsbrott i Uppsala och övriga regionen. Carin Götblad sa då att polisen måste få loss fler resurser om de ska lyckas bekämpa den grövre kriminaliteten. Ett exempel på detta skulle vara att kommun och landsting tar över delar av polisens nuvarande verksamhet, varav en sådan skulle vara omhändertagande av psykiskt sjuka.
Stefan Siesing är yttre befäl hos polisen i Uppsala och har själv varit ute på många ärenden som berör självmord. Han menar att det kan vara väldigt tufft att bearbeta den här typen av upplevelser.
– Det är särskilt läskigt de första gångerna. Man måste gå in i sin yrkesroll och försöka vara professionell, säger Stefan Siesing.
Han menar att polisen blivit bättre och bättre på att hantera självmord. Både när det handlar om utbildning om hur man hanterar en självmordsbenägen person, och när det kommer till att öppet kunna prata med varandra inom polisen vad man varit med om.
– Vi har väldigt bra kamratstöd och avlastningssamtal. Vi får också ofta gå på föreläsningar från psykiatrin i hur man bäst hanterar de här svåra situationerna på plats. Hur man till exempel hanterar människor med psykoser eller pratar med en person som vill ta sitt liv, säger han.
Typen av fall som polisen åker ut på varierar. I många fall är det efter ett larm som inkommit till polisen. Stefan Siesing säger att det ofta kan vara så att personen gör motstånd, men också att personer självmant ringt in för att få hjälp. I andra fall är det en så kallad handräckning, alltså att en läkare skrivit ett vårdintyg att en person ska hämtas till psykiatrin.
Carin Götblad menar att det i vissa fall är nödvändigt att polisen är inblandad i ärenden som berör självmord, till exempel ifall en person är våldsam. Men på det stora hela anser hon att hanteringen av psykiskt sjuka i första hand är en fråga för vården.
– Våra poliser är förvisso duktiga på att hantera detta och vi försöker att alltid jobba med fokus på de här sjuka personernas bästa. Men faktum kvarstår att vi inte är vårdutbildade och polisen inte är någon vårdverksamhet, säger hon.