Att skriva ned vad man känner eller hitta en låttext som beskriver ens känslor kan vara lättare för vissa än att prata, säger en expert som UNT talat med.
Fokus självmord
Forskning och erfarenhet visar tydliga mönster vad gäller självmord: Män söker mer sällan hjälp för psykisk ohälsa. Tre av fyra som dör av självmord är män. Bland unga är det dubbelt så vanligt att killar tar sitt liv. Och killarna håller oftare tyst om sina känslor.
– Vissa föräldrar vi träffar har inte haft en aning om att deras son mått så dåligt, utan självmordet kommer som en chock. Det handlar ofta om tysta, snälla pojkar som inte berättar så mycket om hur de mår och tänker, säger Elisabeth Lindström, Uppsalaordförande för organisationen SPES, som riktar sig till personer som förlorat en närstående genom självmord.
Just nu pågår informationskampanjen Stör döden, som handlar om att bryta mansnormen. Målet är att få killar och män att våga berätta för omgivningen om sitt mående – samt att omgivningen ska börja fråga dem hur de mår.
– För många killar är det skämmigt att må dåligt i en värld där män ska vara starka. Till vår stödlinje får vi så många samtal från män som aldrig har pratat med någon om att de mår dåligt, säger Lolo Westerman, kommunikatör på organisationen Mind, som startat kampanjen tillsammans med organisationerna Suicide Zero och SPES.
För ett par veckor sedan intervjuade UNT Eva Osterman-Lind, vars 18-årige son Manfred tog sitt liv. Manfred var just en tyst kille som höll sina känslor för sig själv, och Eva Osterman-Lind berättade att hon önskar att hon vetat hur de skulle nå fram till honom.
Ja, hur ska man som orolig förälder eller närstående göra för att nå fram?
Ullakarin Nyberg, psykiater som jobbar kliniskt och som forskar om hur självmord kan stoppas, konstaterar att det kan vara väldigt svårt.
– Men att hitta på saker ihop är ofta ett lättare sätt att få igång samtal än att oroligt lägga huvudet på sned. Kanske kan ni gå på bio ihop? Ta en promenad? Träna tillsammans? Eller varför inte sätta er i bilen och köra nånstans, för under bilresor brukar samtal kunna komma igång.
Man kan också försöka hitta alternativ till att prata. Kanske är det lättare för personen att skriva vad den tänker, föreslår Ullakarin Nyberg. Eller så kan man be denne hitta en låttext som beskriver känslorna.
– Ungdomar kan vara kloka, så försök att tillsammans hitta en kompromiss: om ni lovar att bara fråga en gång i veckan hur han mår lovar han att svara. Eller om han äter middag med er varje kväll så slutar ni tjata.
Tysta pojkar har alltid funnits, säger Ullakarin Nyberg. Men i dag har de betydligt större möjligheter att smita iväg, in i dataspelsvärlden, och blir därmed mer otillgängliga.
– Det behöver inte bara vara ett problem, det kan ju vara positivt att man som tyst pojke får kontakt med andra via nätet. Men om dataspelandet tar över och personen slutar bry sig om skola, fritidsaktiviteter och hygien behövs professionell hjälp, säger Ullakarin Nyberg.
Lolo Westerman på Mind har hopp om kommande generationer. Bland yngre killar i dag finns aningen mer utrymme att visa sig sårbar, tycker hon.
– Medvetenheten ökar, och det börjar jämnas ut lite.
Hur ska man veta om sonen mår dåligt eller bara är en butter tonåring?
– Det är inte så lätt. Man får fortsätta försöka nå fram och inte ge upp. Om man känner att man inte bemästrar situationen finns hjälp, man kan till exempel ringa Minds föräldralinje och få råd.
Vill du har mer lokal kvalitetsjournalistik? Bli prenumerant här.