Nere i källaren finns tidningens bildarkiv och där hittar vi ett gäng juliga foton. Det är inte jättegamla bilder, de äldsta är från 1980-talet. Men när jag tittar på dem är det alltid något som inte stämmer. Något har hänt.
– På 30 år har julen förändrats mycket. Julbordet består av mycket mera grönt numera och familjer firar fyra, fem julaftnar för att få ihop alla som vill fira med barnen. Och att fira utomlands ses inte som skumt längre, säger Agneta Lilja, Uppsalaetnolog som är specialist på högtider.
På fotografier från 1994 syns mängder av människor som är ute en skyltsöndag. Det är knökfullt på Svartbäcksgatan. Men det var förstås innan näthandelns gyllene dagar och när Gränby centrum endast innehöll ICA, Obs, frisör, Skoaugust, Systembolaget, två banker och posten.
– Traditionerna förändras hela tiden. Det är ett villkor för att de ska överleva. Skulle traditionerna vara exakt desamma skulle julen dö ut. De måste hänga med i sin tid, vara relevanta och begripliga annars tappar vi intresset, säger Agneta Lilja, och berättar om något som är stendött numera.
– Förr hade man kappkörning från julottan. Man trodde att den som vann skulle få en god skörd. Den traditionen är helt obegriplig för oss i dag. Ingen kör längre ikapp med släde.
Har vi blivit julanarkister som inte följer reglerna?
– Snarare individualister som väljer vad som passar oss.
Agneta Lilja anser att luciafirandet är i fara för att dö ut medan halloween ökar i popularitet. Hennes förklaring är att den som firar halloween har kontroll och kan bestämma själv, medan luciafirandet alltid regisserades av någon vuxen och medfört att tågen blivit tråkiga för ungdomar.
Men julfirandet är inte i fara, anser hon. Just gemenskapen och klapparna gör julen stabil.
– Det är ingen tvingande makt som bestämmer vad vi ska fira utan vi bestämmer själva. Och traditioner blir extra viktiga för oss när världen runtomkring är deprimerande och obegriplig.
En annan av bilderna som är från 1995 föreställer en lågmäld reklamskylt med texten: "Hej tomtegubbar! Slå i glasen till extrapris." I dag hade nog budskapet varit mer subtilt och aggressivt. Etnolog Stina Flink, Upplandsmuseet, pekar på kommersiella krafters betydelse för att julens traditioner förändras.
– Numera börjar julskyltningen mycket tidigare än för 30 år sedan. Man vill att vi ska hinna handla mer. Och i år blev Black friday en hel vecka här i Sverige istället för en fredag. Så var det inte i USA, säger hon.
Och när vi ändå är inne på amerikanska seder, så finns en bild från 2000 som visar en Sunnerstavilla, prydd med ljusslingor från nock till verandagolv. Då var villan pyntpionjär men numera är den bara en i mängden.
– Traditionerna ändras lite år från år. Det läggs till och dras ifrån. För några år sen skulle ingen ha gett bort second-hand i julklapp. Nu är det trend. Medan Moster Agdas brysselkål åker ut, åker en annan släktings kålrotslåda in. Vips har en förändring skett i takt med tiden utan att någon medvetet tänkt ut den.
En sista titt på fotografierna från arkivet och jag ser en gemensam nämnare. Slump eller inte, men det är ingen snö på någon av bilderna. Men snö fanns det väl alltid när vi var barn.
– Vårt minne är ganska kort. Vi tror att vi gör som vi alltid har gjort. Speciellt tror vi att vi firar jul på samma sätt som vi gjorde när vi var barn, säger Stina Flink.
Tycker du att det är roligt att blicka tillbaka i Uppsalas historia? Gå med i UNT:s nya Facebook-grupp ”Minns du ditt Uppsala?” för att ta del av artiklar, minnen och diskussioner om hur staden såg ut förr i världen.