För att beräkna skuldsättningen i svenska hushåll använder sig Riksbanken av skuldkvot – vilket beräknas som den sammanlagda skulden dividerad med hushållets nettoinkomst. Till skulden räknas bolån, konsumtionskrediter och kreditkortslån. Studielån räknas inte med.
En rapport från Riksbanken visar att medelskuldskvoten i Uppsala kommun har stigit från 305 procent till 387 procent från år 2010 till 2017.
– De svenska hushållens skulder fortsätter att stiga mer än inkomsterna och andelen hushåll med höga skulder ökar. Vi ser att ökningen gäller för alla inkomst- och åldersgrupper, säger Peter van Santen, ekonom på avdelningen för finansiell stabilitet på Riksbanken och en av rapportförfattarna, till Nyhetsbyrån Siren.
Riksbanken pekar ut den ökade skuldsättningen i kommunerna som den största risken för svensk ekonomi.
– Skuldsättningen är ojämnt fördelad geografiskt. Storstadsregionerna sticker ut och har betydligt högre skuldkvoter än andra delar av landet, säger Peter van Santen.
Medelskuldskvoten har stigit i 246 av landets kommuner sedan 2010 och under september 2017 låg den genomsnittliga skuldkvoten i Sverige på 338 procent.