Utgifterna för socialbidrag i Uppsala väntas bli 402 miljoner kronor under 2019. Det innebär en ökning med cirka 33 procent sedan 2016 och prognoskurvan pekar fortsatt uppåt.
– På sikt är utvecklingen ohållbar, anser kommunalrådet Mohamad Hassan (L), ordförande i arbetsmarknadsnämnden som har ansvar för socialbidrag, även kallat ekonomiskt bistånd.
Kommunen har nyligen antagit ett program på 26 punkter med målet att pressa ner socialbidragskostnaderna genom att få fler personer i arbete.
En av punkterna lyder:
"Alla elever på SFI (svenska för invandrare) har ett bortre datum som är satt till max tre år efter studiestart".
– SFI har utvecklats till en instans där elever kan studera hur länge som helst. Regeln om max tre år skickar signalen att det finns en viss press att bli klar med SFI, säger Mohamad Hassan.
Det finns analfabeter som läser svenska på SFI. Hur ska de klara av studierna på tre år?
– Tanken är att man på tre år ska uppnå en grundläggande nivå i svenska. Om man inte lyckas kanske klassrumsundervisning inte är det bästa sättet att lära sig språket.
– Den gruppen ska hänvisas till andra insatser för att skaffa sig språkkunskaper. Det kan handla om att komma ut på praktik och träna sig att tala svenska där istället, uppger Mohamad Hassan som även betonar vikten av individuella lösningar.
Av 26-punktsprogrammet framgår att de SFI-elever som inte gör tillräckliga framsteg eller som bedöms sakna förutsättningar att klara utbildningen i svenska ska skrivas ut. Istället ska de ges arbetsmarknadsinsatser i kombination med "kommunikativ svenska", det vill säga lära sig språket, exempelvis genom att prata med arbetskamrater.
En annan nyhet är att de SFI-elever som behöver hjälp för att komma i jobb ska lägga 30-40 timmar i veckan på studier i kombination med arbetsmarknadsinsatser. För många kommer det att innebära en skärpning. I nuläget är det ungefär fyra av tio SFI-elever i Uppsala som enbart ägnar sig åt svenskastudier medan övriga arbetar hel- eller halvtid parallellt, visar en undersökning.
Ungefär fem procent av Uppsalaborna har ekonomiskt bistånd. Målet med 26-punktsprogrammet är att minska andelen bidragstagare med en procentenhet, till fyra procent.
– En procentenhet mindre låter inte så mycket men det skulle innebära att var femte person som idag är bidragsberoende slipper vara det, kommenterar Mohamad Hassan.
I pengar räknat motsvarar en procentenhet färre bidragstagare en besparing på 40 miljoner kronor.
Att utgifterna för ekonomiskt bistånd ökat hänger samman med att Uppsala tagit emot fler nyanlända på senare år. I och med att den statliga etableringsersättningen upphör blir en del av dem beroende av bidrag från kommunen i väntan på att komma i arbete.
Jousef Omar flydde från Syrien till Sverige 2015. Han tycker att det till stor del hänger på den enskilde invandraren om personen kommer i arbete eller inte.
– Det gäller att arbeta hårt med språket. En del tror att man automatiskt lär sig svenska med tiden, men så fungerar det inte.
26-årige Jousef Omar berättar att han bara hade grundskola bakom sig när han kom från Syrien där han arbetat som skräddare. När han läste på SFI tog han alla chanser att prata svenska.
– Jag lyssnade på radio, gick på språkcafé och tog ofta kontakt med svenskar. Skulle jag köpa något i Pressbyrån frågade jag alltid vad saken heter på svenska.
Genom en app för nyanlända fick han kontakt med en svensk kvinna i 50-årsåldern som gav honom språkträning.
– Det är till stor del tack vare henne jag klarade av SFI på tre månader, berättar Jousef Omar.
Språkträningen fick även en skjuts genom att han arbetade på Günterska konditoriet samtidigt som han pluggade. Det gav pengar till körkort vilket ledde till att han fick jobb på Gamla Uppsala Buss. Sedan snart ett år kör Jousef Omar de gröna stadsbussarna.
– Det finns jobb att få om man har mycket vilja, anser han.
Om kommunens maxgräns på tre år för SFI-studier säger Jousef Omar:
– Det är för mycket. Om till exempel en utbildad snickare inte klarar av att lära sig svenska på så lång tid är det bättre att han får komma i arbete och lära sig språket på arbetsplatsen.
Robin Kronvall (M), andre vice ordförande i arbetsmarknadsnämnden, tycker att 26-punktsprogrammet till stora delar är bra.
– Men det borde vara tydligare krav på att SFI-eleverna ska vara närvarande vid undervisningen och arbetsmarknadsinsatserna. I annat fall ska det inte vara självklart att de får behålla försörjningsstödet, ifall det beviljats av arbetsmarknadsskäl.