Ny rutin för att rädda barns liv

Nu får gravida sin förlossning igångsatt en vecka tidigare än förut på Akademiska sjukhuset. Och den som vill, kan vara hemma under en del av processen.

Lilla Miu har nyligen kommit till världen och ligger i sin pappa, Mattias Leinos, armar. Hennes mamma Saori Leino graviditet blev igångsatt i vecka 41 och tycker det kändes tryggt.

Lilla Miu har nyligen kommit till världen och ligger i sin pappa, Mattias Leinos, armar. Hennes mamma Saori Leino graviditet blev igångsatt i vecka 41 och tycker det kändes tryggt.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala kommun2020-01-26 20:51

På en anslagstavla sitter fullt av bilder på nyfödda bebisar. Det är vykort som föräldrar skickat. Här på förlossningsavdelningen sker 12, 13 förlossningar per dygn. I ett rum ligger nyfödda Miu på sin pappa, Mattias Leinos mage. Hon växlar mellan att se nöjd ut och att skrika någon minut.  

Miu föddes 19 januari efter att hennes mamma Saori Leino blivit igångsatt i vecka 41. Det är en ny rutin på Akademiska sjukhuset. Studie (SWEPI) kom i våras. Den visar att risken att barnet dör ökar om det får ligga kvar i magen till vecka 42. 

– Jo, vi tycker det var bra att förlossningen blev igångsatt. Jag hade läst på och började känna mig orolig, säger Saori Leino. 

Inför själva igångsättningen blev Saori Leino undersökt. Sen fick hon ta tabletter, med hormonet prostaglandin, var annan timme för att förlossningen skulle komma igång. Hon hann ta fem tabletter av åtta möjliga i dosen.

– Klockan två på dagen var vi på sjukhuset för att starta igångsättningen. Då fick  Saori den första tabletten och så åkte vi hem. Vi bor nära sjukhuset – i Kvarngärdet, säger Mattias Leino.  

Paret stannade hemma under eftermiddagen och hann äta middag vid sitt eget köksbord. 

– Vi hade fått veta av personalen när vi skulle åka in och hur allt skulle fungera. Det var skönt att vara hemma innan, säger Saori Leino.

Vid halv elvatiden på kvällen åkte de tillbaka till sjukhuset. Nästan ett dygn senare kom Miu till världen.  

Förlossningsläkaren, Maria Jonsson, är en av dem som jobbat med den nationella studien vilken gjort att både Akademiska sjukhuset och Falu lasarett infört en tidigare igångsättningsrutin. 

– Studien visade att en ökad risk för att barnet skulle dö om man avvaktade med igångsättning till vecka 42 istället för i vecka 41, säger hon.  

Studien gjordes på 2 760 kvinnor. Hälften lottades att bli igångsatta i vecka 41 ifall de gick över tiden. Andra hälften lottades till vecka 42. Resultatet blev att alla barn ur gruppen vecka 41 överlevde. Men i gruppen vecka 42 var fem barn dödfödda och ett dog strax efter förlossningen. När det stod klart avbröts studien av etiska skäl.  

– Resultatet är så tydligt att det var svårt att inte agera. Det var vi helt överens om. Vi ville inte vänta utan införde en ny rutin i november utan att ha fått extra resurser till det. Det blir en extra belastning för personalen och kräver mer utrymme i lokalerna. Men vi räknar med att få extra resurser, säger Gunilla Hallberg, sektionschef för förlossningen. 

Det är frivilligt för mammorna att bli igångsatta i vecka 41 och väldigt många har nappat på erbjudandet. Några få kvinnor tackar nej varje vecka. De som avstår erbjuds en kontroll som upprepas varannan dag för att minska risker.  

– Vi kommer inte att kunna rädda alla barn, men en del, och det är värt allt, säger Åsa Edström, barnmorska och avdelningschef.

Finns några risker med tidigare igångsättning?

– Nej, man har inte sett några andra riskfaktorer. Det har varken blivit fler kejsarsnitt eller komplikationer. En fördel är däremot att mammorna ofta frågar oss och blir lugna när det får veta att de inte behöver gå till vecka 42, säger Gunilla Hallberg. 

Hon tillägger att i övriga Europa är det ovanligt att man väntar till vecka 42. 

– Mammor från andra länder blir ofta förvånade över den svenska rutinen, säger Gunilla Hallberg.    

– En annan fördel är att färre föder stora barn med risk för komplikationer. Men det blir också färre små barn som får ligga kvar till vecka 42. Både stora och små barn är en riskfaktor, säger Maria Jonsson. 

De gravida som ska sättas igång kan antingen få stanna kvar på sjukhuset eller åka hem under första delen av processen. De som bor mer än 30 minuter bort kan inte åka hem. 

– Vårt mål är att undvika den livskatastrof som ett dödfött barn innebär. När barnet har dött i magen måste mamman föda fram det ändå. Det är en av de värsta sakerna man kan vara med om; mycket ofta blir det en traumatiserande upplevelse som följer mamman och partnern livet ut, säger Gunilla Hallberg. 

I väntrummet sitter Ida och Fredrik som ska få sitt andra barn. Ida har gått över tiden med en vecka och är nöjd med bli igångsatt. De bor i Björklinge och ska inte åka hem under processen.

– Det är bra att man följer vetenskapen, säger Ida.

I slutet av januari beräknas en expertgrupp föreslå nya rekommendationer om igångsättning i vecka 41 i hela landet. 

Så funkar igångsättning

Först undersöks den gravida om livmodertappen är mogen eller inte. Är den hård är den omogen. Livmodertappen är som en propp som håller tätt. För att babyn ska komma ut måste den öppna sig. För att mjuka upp den finns flera metoder. Tabletter med hormoner, att personal tar hål på fosterhinnan eller sätter in en "ballong" som vidgar livmodern. Vanligt är att igångsättningen tar ungefär ett eller två dygn för förstföderskor medan det går mycket fortare för dem som fött barn tidigare.  

Karta: Akademiska sjukhuset förlossningen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!