Utanför fönstret, som vetter mot Östgöta nations gula fasad, är det grått, ruggigt och blåsigt. Inne på Terry Hartigs kontor på Institutet för bostads- och urbanforskning är det desto bekvämare. Det är högt i tak och ljust. På ett skrivbord ligger mängder av forskningsrapporter och andra dokument i prydliga högar. Han trivs bra med sin arbetsmiljö.
Och miljöerna vi befinner oss i är det som lägger grunden för vårt välmående.
– Att må bra handlar bland annat om sömn, motion och människorna vi träffar. Allt det här gör vi ju i olika miljöer, så hur dessa är utformade är viktigt, säger han.
Terry Hartig är professor i miljöpsykologi vid Uppsala universitet och har de senaste åren sett hur intresset ökat för de frågor som han forskar kring. Han är nyligen hemkommen från en konferens i Hannover och innan dess var han i Plymouth och Aten. Snart väntar nya jobbresor, bland annat till Australien. Som forskare upplever han dock ibland att frågorna blir något förenklade.
– Det sägs att vi mår bättre av naturen. Men vad menar vi då med naturen? I och på kroppen har vi fullt av bakterier som är en del av naturen och inomhus omger vi oss med naturmaterial och växter. I samtalet om de här frågorna talar man nästan uteslutande om naturen som något man tar sig "ut" till, säger Terry Hartig.
Att vi placerar naturen utanför oss ser han som ett problem. Istället för att distansera oss från det som vi kallar naturen borde vi prata om den som något som är en del av oss, och som vi är en del av, menar Terry Hartig.
– Att vara i naturen blir att komma ifrån något annat. Vi ser naturen som "bra" för att vi kopplar den till en flykt från allt "dåligt". Naturen är varken bra eller dålig, den finns i och runt oss hela tiden. Utan den kan vi varken må bra eller dåligt. Vi behöver ändra hur vi ser på naturen.
Terry Hartig undersöker i sin forskning ofta det som kallas "green spaces" och "blue spaces", alltså naturområden och vattendrag, och deras effekt på människors mentala hälsa.
– Men grönytor kan ju vara väldigt olika. Vi bör inte ha städer där de enda gröna ytorna är gräsmattor. Istället måste vi se till vad människor kan och vill göra på dessa platser och inte bara se dem som ytor. Sedan behöver vi områden som till exempel passar fågellivet, säger han.
Det egna intresset för människans koppling till de omgivande miljöerna kom när Terry Hartig i barndomen utforskade skogen bakom huset i Michigan i USA. När han senare flyttade till Kalifornien blev turerna allt längre och han började vandra i Sierra Nevada. Efter det har det fortsatt med en tur på Pacific Crest Trail som går mellan Mexiko och Kanada, och nu senast en tre veckors vandring tvärs över Korsika. Nu planerar han en resa till Frankrike med sin syster där de ska vandra längs med floden Seine. Och även under arbetsdagen brukar han försöka ge sig ut på promenader. Då snörar han på sig ett par gråa gympadojor och går en runda. Och trots att dagarna kan bli stressiga är det mest kul:
– Intresset från allmänheten ökar och människor från många delar av akademin forskar nu om de här ämnena.
I takt med att bostadsbehovet ökar så byggs det också mer. Och det byggs allt tätare.
– Vissa politiker och andra aktörer vill samla många människor på en liten yta, för att de ska ha nära till olika tjänster och sina arbeten, samt för att minska vår klimatpåverkan. Det kan vara bra, men ofta bygger man på grönytor i närheten av befintliga bostäder, grönområden som nyttjas av de som redan bor där. Det ställer de som vill bo på en plats mot dem som redan bor där, säger Terry Hartig.
Han har i sin forskning sett att personer som bor i tätbebyggda områden i högre utsträckning äger fritidshus än de som bor mindre tätt. Många upplever alltså ett behov av att komma nära någon form av natur och blir de inte tillfredsställda i sitt närområde är de beredda att ta sig till andra miljöer för att öka sitt välbefinnande.
Terry Hartig välkomnar att klimat, miljö och biologisk mångfald diskuteras mer än tidigare. Men han ser en paradox.
– Nuförtiden har många kunskap om miljön och kan använda komplexa begrepp för att diskutera natur, så som biologisk mångfald, samtidigt som de inte har tillgång till någon vidare grön plats, aldrig ser någon fågel och knappt har några buskar utanför huset.