Torget mitt i Uppsala centrum har en numera ovanlig stadsplanering med fyra hörn som är slutna av byggnader. Denna sorts torgplanering var populär på 1600-talet. På Stora Torget i Uppsala möts människor och trafik. 1939 gick spårvagnen både längs Drottningsgatan och dagens gågata.
1906-1953 trafikerades Uppsala av spårvagnstrafik. Nu finns en dröm om spårvagnar i staden på nytt, men inte här över Stora Torget. Frågan har utretts, men:
– Det är svårt att få spårväg uppför Carolinabacken, den gick inte uppför där tidigare heller, säger kommunalråd Erik Pelling (S).
Han menar också att angöringen till Resecentrum blir svår om spårvägen skulle gå över torget.
Stora Torget har dock fortsatt sin funktion som mötesplats för både människor och fordon. När spårvagnarna försvann från Stora Torget tog en annan trafikform vid.
– Det blev då mer en raggarrunda för bilar, berättar Erik Lindblad, arkivarie på Uppsala stadsarkiv.
På 1950-talet kom idén om ett city anpassat för gångtrafik. I samband med detta försvann riksväg 13 (motsvarande dagens E4), som tidigare gick nedför Carolinabacken och in till vänster från Stora Torget.
Dagens stadsbild i centrum är av ett busstorg, trots att mycket busstrafik förflyttats till Resecentrum.
Av byggnaderna runt torget är det Rådhuset som har längst historia. Uppförd 1645 fick huset nuvarande exteriör på 1880-talet.
Åhlénshuset (tidigare Tempo) är det hus som stuckit ut mest kring torget, och i flera debattvågor hamnat vid skampålen. Stenhuset Scheelehuset är Tempohuset företrädare. Namnet Scheele kommer från kemisten Carl Wilhlem Scheele.
På det sedan länge rivna Scheelehuset fanns en minnesplakett som löd:
"I detta hus bodde Carl Wilhelm Scheele 1770-75. Han upptäckte syret och andra naturens grundämnen." Dagens Uppsalabor minns nog Scheelehuset mest som Gunnars Conditori under 1950-talet.
När Scheelehuset revs och Tempo växte fram med sitt tårtpapper i betong 1960 var kritiken hård. Under rubriken "Fadäs på Stora Torget" skrev Upsala Nya Tidning 17/11-60 "Torgbilden i Uppsala förändras avservärt genom denna fasad, och ingalunda till det bättre." Introtexten till artikeln slutar med utropet "Vårda Uppsala!"
Året efter bildas Föreningen Vårda Uppsala som verkar för att värna den klassiska Uppsalamiljön. Bildandet var en följd av proteststormarna mot Tempohuset, men när tårtpappret på Åhlénshuset skulle tas bort under 2010-talet, väcktes proteststormen på nytt. Föreningen Vårda Uppsala gick nu till betongbyggets försvar.
Men varför väcker just Stora Torget så starka känslor?
– Jätteintressant fråga. Det är verkligen ett rum i mitten av staden, gjort som ett vardagsrum på något sätt. Den typen av rum tänker man på som viktigt för stadens identitet och vad man själv tänker om stadens identitet, säger Uppsalabon Fredrik Nilsson som också är arkitekt på stora byrån White.
Att just Tempohuset mötte så starkt motstånd är Fredrik Nilsson inte förvånad över.
– På 1960-talet var det en allmän våg av rivningar och centrumomgestaltningar i hela landet som väckte protester. Det här ett exempel på det, säger Fredrik Nilsson.
Helt säkert är att Stora Torget inte kommer få spårvagn igen. Men Erik Pelling hoppas på en modern spårväg i Uppsala till Resecentrum.
Senast 2021 ska beslut om spårvägen fattas.
– 2029 har vi spårväg igen, siar Erik Pelling hoppfullt.