Resultaten kommer från undersökningen Liv och hälsa ung, som görs av Region Uppsala ihop med länets kommuner vartannat år. Totalt svarade 7400 elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan samt årskurs 2 på gymnasiet på årets enkät.
Nytt för i år är två frågor som rör självmord. Vad gäller dessa sticker särskilt gymnasietjejernas svar ut. På frågan "Har du någon gång försökt ta ditt liv?" svarar 13 procent av tjejerna och 7 procent av killarna i årskurs 2 i länet ja.
På frågan "Har du någon gång kommit i den situationen att du allvarligt övervägt att ta ditt liv?" svarar 36 procent av gymnasietjejerna och 20 procent av gymnasiekillarna ja. På denna fråga svarade niondeklassarna i stort sätt på samma sätt: 32 procent av tjejerna och 21 procent av killarna uppger att de någon gång haft självmordstankar.
– Det här är höga siffror som förvånar även oss. I synnerhet vad gäller hur många som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv, säger Erik Klingenberg, som är suicidpreventionssamordnare i Region Uppsala.
Han betonar att det är stor skillnad på självmordstankar och självmordsförsök.
– Det är definitivt höga siffror även vad gäller självmordstankar. Men tankar är svårt att dra tydliga slutsatser kring eftersom livet är jobbigt i perioder. Självmordsförsök är en betydligt allvarligare indikator.
Även om siffrorna är högre än vad Erik Klingenberg och hans kolleger räknat med ligger resultatet i linje med vad rapporter visat de senaste åren: att ungdomar, särskilt tjejer, mår allt sämre.
– Den här studien bekräftar att barns och ungas psykiska ohälsa är ett stort problem och en av de viktigaste frågorna för samhället att jobba med.
Eftersom frågorna om självmord är nya i undersökningen går det inte att göra en jämförelse över tid. Det finns heller ingen liknande nationell studie kring självmordsförsök bland barn och unga. Hur stor del av befolkningen som haft självmordstankar besvaras dock i Folkhälsomyndighetens riksenkät: 2018 uppgav 14 procent att de någon gång funderat på självmord. Tankarna var vanligast bland unga, men siffrorna var inte lika höga som i Liv och hälsa.
Resultaten i Liv och hälsa säger inget om hur allvarliga självmordsförsök det handlar om, exempelvis hur många som behövt vård.
– Det viktiga för oss är intentionen hos ungdomarna, att de försökt ta sitt liv, säger Erik Klingenberg.
Christina Stenhammar är verksamhetschef för elevhälsan i Uppsala kommun. Även hon konstaterar att siffrorna är oroväckande höga, och att de bekräftar hur vanligt psykisk ohälsa är bland barn och unga vuxna.
– Vi märker ute i skolorna att allt fler elever söker elevhälsan för att de mår dåligt psykiskt. Men det behöver inte bara bero på att fler mår dåligt, utan kan också handla om att psykisk ohälsa blivit mindre tabubelagt, säger Christina Stenhammar.
Varför mår unga så dåligt?
– Många uppger att de känner stress och höga krav, både i skolan och över risken att inte lyckas på arbetsmarknaden. Att jämföra sig med andra i sociala medier skapar också en känsla av att alla andra har det perfekt, vilket visar på en bristande kunskap om att de allra flesta faktiskt har tillfälliga svackor i livet.
Frågorna om självmord kommer att vara med i kommande Liv och hälsa-undersökningar. Erik Klingenberg menar att de borde funnits med för längesen.
– All form av kunskap är en hjälp i det förebyggande arbetet. Tyvärr är vi sena på bollen vad gäller suicidfrågan. Den har länge varit tabubelagd, men det börjar bli bättre.
Hur kan siffrorna vara till nytta?
– Det blir lättare att prata med olika verksamheter och visa att såhär ser det ut i den här gruppen, säger Erik Klingenberg.
Övriga resultat från årets Liv och hälsa-undersökning presenterades i våras, och visade att unga mår sämre idag än i tidigare års undersökningar. Siffrorna vad gäller just självmordstankar och självmordsförsök har dock inte kommunicerats utåt, anledningen uppges vara att de kan bli utpekande i en liten kommun. UNT väljer därför att bara presentera resultatet på länsnivå.
Vill du har mer lokal kvalitetsjournalistik? Bli prenumerant här.