Houman Sebghati började på förmiddagen med en föreställning som både innehöll musik och drama för elever från olika Uppsalaskolor. Efter lunch föreläste han för ett antal lärare om strukturell rasism i skolan: vad det är, vad den kommer ifrån och hur man kan göra för att upptäcka och bekämpa den.
– Alla jag känner har erfarenhet av rasism. Men man pratar inte om rasismen i den svenska skolan. Det är locket på. Skolan ska vara en kulturell mötesplats, men så är det inte, säger Houman Sebghati.
Han förklarar strukturell rasism som processer och osynliga handlingsmönster som är till fördel för grupper och individer som tillhör majoriteten i samhället. Samtidigt utgör strukturerna hinder för minoritets- och immigrantgrupper.
– Man säger att du kan bli vad du vill. Men det är stor skillnad beroende på vilken bakgrund du har. Skolan är inte lika för alla, säger han.
Vid sidan om sin karriär som musiker jobbar Houman Sebghati som historielärare. Han har just skrivit handboken Flykten, som är tänkt att användas som undervisningsunderlag kring rasism.
– Handboken är den första i sitt slag och utgår från mina erfarenheter av skolan. Går man igenom boken så kan man öka sin intellektuella kompetens för att motverka rasism i klassrummet, säger Houman Sebghati.
Men det sker inte över en natt.
– Nej. Det här är ingen quick-fix utan bara en början. Men jag vill skapa ett bättre samhälle för våra barn, därför gör jag det här, säger Houman Sebghati.
Ett 50-tal lärare och annan skolpersonal lyssnade på föredraget. En av dem var Faraj George som är lärare i matematik och fysik på Celsiusskolans sprintprogram. Han tror det är viktigt att prata om rasistiska strukturer i skolan.
– Det är ett stort problem. Det viktigaste för en bra integration är att kunna umgås med varandra. Det gör det lättare att lära sig språket och att få ett arbete. Då kan man klara sitt liv på egen hand, skaffa sig en bostad och köpa mat, säger han.
Men Faraj George betonar att rasism inte är ett specifikt problem för Sverige.
– Det finns i alla kulturer och beror på vem som har makt i landet. Eliten bestämmer hur samhället ska utvecklas och fungera. Har eliten som mål att minska rasistiska uttryck i samhället så går utvecklingen i den riktningen. Men jag tror att det tar tid att göra sådana förändringar, säger han.