70-plussare har pekats ut som den största riskgruppen för coronaviruset. Siffror från Svenska intensivvårdsregistret visar dock att det är klart färre personer över 70 år som får intensivvård jämfört med antalet personer under 60 år (se faktaruta).
25 procent av dem som har eller har fått intensivvård för covid-19 på svenska sjukhus tillhör ingen riskgrupp: de är varken över 65 år eller har någon känd bakgrundssjukdom. Snittåldern på de inlagda intensivvårdspatienterna är 59,6 år.
– Det är inte särskilt konstigt. När en smitta är så utbredd drabbas alltid folk utanför riskgrupperna. Och eftersom antalet medelålders är så stor i samhället blir det automatiskt många smittade i den gruppen, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Dessutom ger statistiken en något skev bild, påpekar han. Detta eftersom äldre multisjuka ofta inte klarar av intensivvård vilket gör att de inte blir en del av statistiken.
– Det kan ge illusionen av att det är 50-åringar som drabbas hårdast. Men blir man svårt sjuk har man bättre chans att överleva om man är biologiskt yngre.
90 procent av de drygt 450 personer som hittills avlidit av coronainfektion i Sverige har varit över 70 år. Mycket få har varit yngre än 50 år.
Jämfört med äldre är det betydligt troligare att den som är medelålders eller yngre får en relativt lindrig variant av sjukdomen. Allt från nästan inga symtom alls till hosta och sängliggande i några veckor. De medelålders som har blivit riktigt sjuka har i regel blivit det först efter drygt en vecka. Men då går det fort.
– Man kan uppleva att man är på bättringsvägen, men plötsligt stupar syrgasmättnaden i blodet och man blir snabbt sämre, säger Björn Olsen.
Vilka symtom ska man vara uppmärksam på?
– Om man efter cirka en vecka upplever att man plötsligt blir sämre och tröttare, får svårare att andas och nästan som ett järnband över bröstet – då ska man söka vård. Det kan gå väldigt fort utför. Det finns folk som promenerat in på akuten, några timmar senare ligger de i respirator.
Majoriteten av de som blir inlagda behöver dock inte respiratorvård. På Akademiska sjukhuset räcker det med syrgasbehandling för cirka fem av sex coronapatienter. Hur återställd man blir beror enligt Björn Olsen på hur stora lungskadorna blivit.
– Har man klarat sig med syrgas i några dygn återtar lungorna det mesta av sin funktion. Har man behövt respiratorhjälp kan man få betydligt fler skador som blir permanenta.
Varför drabbas vissa, som inte tillhör riskgrupper, hårdare?
– Det vet man inte. Troligen slumpen. Men som sagt, störst chans för de allra flesta är ju ändå att man får en mild variant.
Hur rädd ska man vara för covid-19 om man är medelålders och inte har nån känd bakgrundssjukdom?
– Man ska vara väldigt försiktig och hålla social distans.
Hur länge då? Tills vaccin finns om minst ett år?
– Ja, eller tills det finns en flockimmunitet, det vill säga att 60-70 procent av befolkningen haft sjukdomen. Då avstannar smittspridningen.
Hur lång tid det tar innan vi når flockimmunitet vet ingen i dagsläget. Eftersom andelen smittade är okänt vet man heller inte hur dödlig sjukdomen är. Olika forskare har kommit fram till helt olika svar: allt från 0,1 procent till 3,4 procents dödlighet.