Uppsala estetiska gymnasium bildades när GUC lades ned 2017. Eleverna delar sin tid mellan lokaler i kvarteret Bredablick i city, där de estetiska ämnena håller till, och Fyrisskolan där eleverna får undervisning i övriga ämnen. Estetgymnasiet och Fyrisskolan delar skolledning, men ska enligt kommunens beslut vara två separata gymnasier med egna varumärken. Estetiska gymnasiet har också haft en egen programrektor.
I ett brev till politiker och till kommunens gymnasieledning larmar nu lärare om att den delade verksamheten inte fungerar i praktiken. Brist på ledarskap, lokaler som inte är ändamålsenliga och en suddigare uppdelning mellan de två skolorna som inte gynnar de estetiska utbildningarna, lyfts fram som skäl för oro.
Enligt ett förslag för nästa läsår kommer elever på de bägge gymnasierna att blandas mer. Blir det så befarar lärarna att elevers måluppfyllelse är i fara. Enligt uppgift till UNT står samtliga estetlärare bakom skrivelsen.
Personalen har också skrivit ett brev till föräldrar om läget. Där står att programrektorn lämnat in sin avskedsansökan på grund av förutsättningarna för gymnasiet. Enligt brevet har hon varit omtyckt av personalen och lyckats med uppdraget att öka antalet elever till hösten. Hon omnämns av personalen som driven och engagerad.
Programrektorn vill inte kommentera något utan hänvisar till rektor Runar Krantz.Han förstår lärarnas frustration och säger att han väl känner till den.
– Precis som Fyrisskolan vill Uppsala estetiska gymnasium stärka sitt varumärke och sin identitet, och det är också något som är väldigt viktigt att värna. Men det är också min uppgift att skapa förutsättningar för att lärarna praktiskt ska kunna jobba i den här konstruktionen och att exempelvis erfarenhetsutbyte mellan lärarna över skolgränsen underlättas, säger han.
Runar Krantz motiverar en ökad integrering av de två gymnasiernas elever med att eleverna får fler valmöjligheter i sin undervisning och att lärarna får hundraprocentiga tjänster.
Enligt personalen bakom brevet saknas i dagsläget elev- och lärarutrymmen, samlingslokaler och förråd. De bedömer att läget inför hösten är akut och skriver att "vi inte kan ta emot alla sökande då tillräckliga utbildningslokaler saknas".
Stämmer den bilden?
– Ja, det är trångbott i Bredablick. I grunden är problemet angenämt med många sökande, vi har den högsta söksiffran på musikinriktningen sedan 90-talet. För att hitta lokallösningar pågår ett gediget arbete. Men det handlar inte om att estetprogrammen ska flytta någon annanstans. År 2019 kommer ett nytt läge att uppstå när Katedralskolan flyttar tillbaka efter sin renovering och lämnar Bredablick. Inför hösten förs diskussioner om lokaler med Kulturskolan som också finns i kvarteret, säger Runar Krantz.
En förälder som UNT varit i kontakt med säger att estetelever far illa på Fyrisskolan. Förälderns bild av verksamheten är att skolan, personalen och eleverna behandlas som mindre värda av skolledningen.
– Uppsala, Sveriges fjärde största stad, borde ha ett högt värderat och ansett estetiskt gymnasium. I Stockholm hör skolor för sång, musik, konst och teater till stadens stolthet. I Uppsala undergräver ledningen estetgymnasiets varande, säger föräldern.
Runar Krantz uppger att det till en början fanns "en del svårigheter mellan elevgrupperna" när Uppsala estetiska gymnasium flyttade in på Fyrisskolan.
– Det var ganska laddat, men vi har också sett i enkäter att eleverna upplever att de är trygga, säger han.
I ett svar på personalens larm skriver Uppsala kommuns gymnasiechef Erik Ojala att målet för arbetet med organisation och lokaler är att hitta en balans mellan ekonomisk bärkraftighet och skolornas respektive identitet och själ.