Svenska kyrkan äger 500 000 hektar mark och skog och är landets största förvaltare av jordbruksmark. Dessutom kontrollerar kyrkan fondkapital på drygt tre miljarder kronor.
Dessa egendomar, som kallas prästlönetillgångarna, ägs av de tretton stiften i Sverige.
Svenska kyrkan och Skatteverket har olika syn på hur egendomarna ska beskattas.
I korthet anser Svenska kyrkan att begränsad skattskyldighet ska gälla för prästlönetillgångarna och att dessa bara ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet.
Men Skatteverket har sagt nej. Skatteverket menar att prästlönetillgångarna utgör kommersiell egendom i form av bland annat kapital och skog och framhåller att avkastningen används i kyrkans verksamhet.
Prästlönetillgångarna ska enligt Skatteverket beskattas på samma sätt som stiftelser med oinskränkt skattskyldighet.
Fram till och med 2009 var prästlönetillgångarna helt skattebefriade från inkomstskatt. Men från 2014 och framåt har tillgångarna varit oinskränkt skattskyldiga. Det aktuella målet gäller glappet i perioden 2010 – 2013.
Förvaltningsrätten i Uppsala går på Skatteverkets linje och säger nej till Svenska kyrkans begäran om inskränkt skattskyldighet. Domstolen har fattat likartade beslut för samtliga 13 stift, bland annat Uppsala stift.
Domen har överklagats. Enligt Gustaf af Ugglas, ekonomi- och finanschef vid Svenska kyrkan, är det oklart vilka de beloppsmässiga konsekvenserna blir om domen fastställs i högre rätt.