– Att prata om våld i nära relationer kan möta på motstånd. Det är mycket lättare att prata om exempelvis halsfluss och streptokocker. Men motståndet har förändrats över tid. Frågan om mäns våld mot kvinnor har aktualiserats och lyfts i och med #metoo. Tiden är rätt nu för att göra en förändring.
Det säger professor Gun Heimer, chef för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, vid Uppsala universitet.
Kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer blir nu obligatoriskt på utbildningar till fysioterapeut, jurist, läkare, psykolog, sjuksköterska, socionom, tandläkare och tandhygienist.
– Att ämnet blir obligatoriskt är nödvändigt för att komma åt problemet och få ner våldsstatistiken. Utan kunskap kan vi inte förändra samhället och rådande attityder, säger Gun Heimer.
Det är regeringen som har gett NCK i uppdrag att utveckla en modellkurs för universitets- och högskolelärare om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Under hösten har 100 universitetslärare och programansvariga i Sverige utbildats.
– Utbildningen ger grundläggande teoretiska kunskaper om vad våld i nära relationer är och vad det gör med människor, berättar Gun Heimer.
En viktig del är att vårdpersonal ska lära sig att fråga dem som de möter om de utsatts för våld i nära relation och hur man går vidare om svaret är ja.
– Som student behöver du förstå att det är en arbetsuppgift för personalen att upptäcka våld i nära relationer. Vi har kunnat konstatera att kunskapen hos lärare är ojämn och att det skiljer sig mycket åt hur ämnet hanteras på olika program, säger Gun Heimer och fortsätter:
– I framtiden kommer Sverige ha studenter som är välutbildade i ämnet och de kommer att betyda väldigt mycket för samhället när det gäller att höja kompetensnivån.
Att våldet är utbrett visar svaren i NCK:s nationella studie ”Våld och hälsa”, där 10 000 kvinnor och lika många män i åldern 18-74 år deltog. Kvinnorna uppgav högre utsatthet för allvarligt sexuellt och psykiskt våld. Kvinnor utsattes också i betydligt högre grad för våld av en partner.
14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen hade som vuxna utsatts för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld av en partner. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen hade som vuxna utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en partner.
– Nyckeln till att få ner brottsstatistiken är att arbeta mot våldet på många fronter. Det måste finnas ett praktiskt arbete för brottsoffren, men vi måste också arbeta med utbildning som är nyckeln till att förändra attityder, säger Gun Heimer.
Är det någon utbildning som fattas i det nya obligatoriet?
– Lärarutbildningen är den utbildning som verkligen saknas, men jag tror att det kommer att bli obligatoriskt på fler program allteftersom, säger Gun Heimer.
På den treåriga utbildningen av fysioterapeuter, det som tidigare kallades sjukgymnaster, har det tidigare inte varit en del av kursinnehållet att lära sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
Marie Sandström, universitetsadjunkt och Charlotte Urell, programsamordnare på fysioterapeututbildningen i Uppsala, har båda gått NCK:s modellkurs.
– Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är en eftersatt del i utbildandet av nya kollegor, men jag tror också att det finns luckor hos verksam personal, säger Charlotte Urell.
Både hon och Marie Sandström är mycket positiva till att ämnet blir obligatoriskt på fysioterapeututbildningen.
– I vår yrkesroll träffar vi människor från hela samhället. Vi är ofta ensamma i ett behandlingsrum med patienten. Så att fråga om patienten har utsatts för våld som en del i en vanlig undersökning, när man ändå frågar om exempelvis rökning, alkohol och matvanor, är naturligt, säger Marie Sandström.
Under termin tre, före första praktiken, tänker de sig att alla studenter ska ha fått grundläggande faktakunskaper om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom NCK:s webbkurs.
– Vi har även planer på att göra kursen ”Mäns våld mot kvinnor” på 7,5 högskolepoäng valbar under sista terminen, berättar Marie Sandström.
2021 tror de att de nya kursplanerna kan stå klara.
– När vi har pratat med våra studenter om att ämnet blir obligatoriskt, har deras respons varit: ”toppen!”. Unga är med i samhällsdebatten. Jag tror inte att vi kommer stöta på något motstånd från fysioterapeutstudenterna, säger Charlotte Urell.