– Vi vill visa att en helt vanlig familj kan drabbas; vi har inte begått brott.
Det var i fredags klockan tjugo över sju, som Amélie och Elodie åt middag i köket med sina två barn, två och fyra år.
– Vi pratade om att dagen hade varit så fin med luciatåg på dagis. Plötsligt hörde vi ett konstigt ljud. Vi trodde att det kom från julpynt som trillat ner, säger Amélie.
De har bott i Uppsala i sju år och vill inte ha med efternamnen.
Efter smällen gick Amélie runt i lägenheten. I barnens rum fick hon se ett kulhål i fönstret. Hon ringde polisen medan Elodie och barnen gick in i badrummet för att skydda sig. Polisen kom och spärrade av barnens rum i väntan på teknisk undersökning.
– Jag fick gå in och hämta grejer. När jag skulle ta en godnattsaga ur bokhyllan upptäckte jag kulan på golvet, säger Amélie.
– Efter den chocken insåg vi att våra döttrar kunde ha dött, säger Elodie.
De två första nätterna bodde de hemma hos vänner. De kunde inte sova och barnen har drömt mardrömmar. Nu är de bortresta med sina familjer för att fira jul. De gruvar sig för att åka hem.
– Det är ofattbart att någon kan gå omkring med ett laddat vapen där vi bor. Vi känner oss sårbara och skulle vilja flytta. Men det är svårt att hitta lägenhet i Uppsala och många områden känns osäkra, säger Elodie och rösten brister på henne.
Hon är gravid i åttonde månaden och säger att de känner skuld att inte kunna erbjuda sina barn ett tryggt hem.