Uppsala tjej- och transjour stod bakom fackeltåget som gjordes för tolfte året i rad. Med slagord som "Vi ger aldrig upp, korta köerna till BUP" och "Vi är unga vi är fler och vi vägrar tystas ner" gick ett par hundra personer i tåget. Tidigare har organisationen ofta fokuserat på sexuellt våld. Men i år är parollen "Det är 2020 och tjejer mår fortfarande piss".
– Vi jobbar med stödarbetet för unga och transpersoner och statistik visar att många lider av psykisk ohälsa och det bara ökar och ökar. Vi ser samma sak i vår verksamhet. Med den inblicken vill vi lyfta de frågorna så att de tas på allvar. Samhället måste komma in med förebyggande arbete. Men det finns en massa jätteviktiga frågor att jobba med, säger Chris-Emelie Denstedt som är kontaktperson för Uppsala Tjej- och transjour.
Hur viktigt är fackeltåget?
– Vad det ger rent politiskt vet jag inte. Men genom den här sortens manifestationer så blir vi mer synliga, fler unga får reda på att vi finns och kan ta kontakt med oss om de behöver. Själva tillfället är både fint och stärkande - att många engagerade samlas kring en gemensam sak, säger Chris-Emelie Denstedt.
Timmen innan gick ett annat, mer internationellt tåg, från Slottsbacken till Stora Torget. Det var organisationen Chile El Pueblo Unido från Uppsala som demonstrerade under parollen "Stoppa kvinnovåldet - inte en till". Två av deltagarna var Filia Kolya och Fidan Kanlibas som kommer från Turkiet respektive Kurdistan.
– Vi tycker de stora frågorna att kämpa för just nu är ett jämställt arbetsliv och våldet mot kvinnor. Inte bara mäns våld mot kvinnor. I många länder, som Turkiet, finns inte ens straff för våld mot kvinnor och våldtäkt. Barn kan giftas bort. Varken staten eller polisen skyddar kvinnor och barn. Vi måste ändra på lagarna, säger de.
Carmen Blanco Valer från Chile deltog i demonstrationen för att uppmärksamma situationen för kvinnor i Latinamerika.
– Varje år dödas 3 400 kvinnor. I Mexiko är det ännu värre. Där dödas elva kvinnor om dagen. Vi kan inte fira den internationella kvinnodagen med glädje när det är så illa, säger hon.
Även på andra håll i stan manifesterades kvinnodagen, bland annat med feministisk stadsvandring, en festival med skräckskapande kvinnor, en kvinnodagskonsert med sex damkörer och ett samtal med kvinnliga fristadsförfattare.