Uppsala hade fram till för några år sedan en lägre andel socialbidragstagare än liknande kommuner. Så är det inte längre.
Antalet bidragstagare har de senaste fyra åren ökat snabbt i Uppsala. 2015 betalade kommunen ut 276 miljoner kronor i försörjningsstöd (tidigare kallat socialbidrag). 2018 var beloppet uppe i 376 miljoner. I år kommer kostnaden att landa på 402 miljoner kronor, om prognosen håller.
– Den främsta anledningen är att Uppsala tagit emot ganska många flyktingar, säger Mohamad Hassan (L), ordförande i arbetsmarknadsnämnden som har ansvar för försörjningsstöd.
De första två åren står staten för de nyanländas försörjning genom den så kallade etableringsersättningen. Därefter tar kommunen över ansvaret, och det är dessa kostnader som nu syns i kommunens budget.
I en jämförelse där Uppsala kommun tittat på åtta liknande städer, däribland Jönköping och Linköping, sticker Uppsala ut. 75 procent av de vuxna bidragstagarna i Uppsala är i dag utrikesfödda. Det är en högre andel än i jämförbara städer, men även i jämförelse med övriga riket inklusive de tre storstäderna. Uppsala betalar även ut högre belopp till varje hushåll än andra jämförbara städer, vilket främst beror på att det är dyrare att bo här.
I Uppsala får också betydligt fler barnfamiljer försörjningsstöd. Från 2016 till 2019 har antalet ökat från cirka 900 till 1100. Någon sådan ökning syns inte i liknande städer.
– Uppsala lockar barnfamiljer på samma sätt som Stockholm, Göteborg och Malmö gör, säger Mohamad Hassan.
Andelen unga vuxna som får försörjningsstöd har vuxit i Uppsala, en stor andel av dem är ensamkommande. "Ensamkommande ungdomar i behov av ekonomiskt bistånd är en ny grupp som knappt fanns för några år sedan, nu beviljas över 250 ensamkommande ungdomar ekonomiskt bistånd i Uppsala varje månad", skriver kommunen i en ny rapport.
En del av dem har via anhöriginvandring fått hit familjemedlemmar, vilket innebär högre utbetalning av försörjningsstöd. Här är Mohamad Hassan kritisk till såväl Uppsalas som andra kommuners agerande.
– Det finns många ensamkommande i Uppsala som placerats här av andra kommuner. När de får uppehållstillstånd ska hemkommunen ta hand om familjeåterförening, men så har det inte varit.
Från och med ny gäller nya riktlinjer, säger han.
– Den som hädanefter tar hit familjen kan inte få bidrag här, utan får vända sig till den egentliga hemkommunen. Visst får man bo i Uppsala, men då får man se till att klara sig själv. Jag ser det som en del av integrationsprocessen.
Enligt kommunens prognoser kommer kostnaderna för försörjningsstöd att fortsätta öka. År 2022 beräknas summan bli 455 miljoner kronor.
– Utvecklingen är mycket oroväckande. Att bekämpa utanförskapet och arbetslösheten i den här gruppen är den största utmaningen som kommunen står inför, säger Mohamad Hassan.
Arbetslöshet är den främsta orsaken till socialbidrag. Arbetsmarknadsnämnden har därför tagit fram en lista med åtgärder för att fler Uppsalabor ska få jobb. Främst handlar det om att se till att Arbetsförmedlingens insatser utnyttjas maximalt samt mer uppstyrd sfi-utbildning (svenska för invandrare).
– Målet är att sänka andelen bidragstagare från fem till fyra procent av befolkningen.
Hur realistiskt är det när det väntas en lågkonjunktur?
– Uppsala brukar klara sig bra, vi är inte så konjunkturkänsliga eftersom vi har stora myndigheter och två universitet. Vi måste lyckas.